|

www.smallarupproret.se


torsdag 2
september

Gotland Tur och Retur
Bered
er på många många bilder!
I tisdags bar det av till Gotland.
Matte liftade med Totti och hans
matte Britt-Marie.
Det var meningen att jag också
skulle åkt med, men jag var tvungen
att stanna hemma.
Högst ofrivilligt, men absolut
nödvändigt.
Husse och jag tog en tur till
veterinären i stället.
Bra byte?
Både ja och nej - nu medicineras,
portioneras och doseras det något
alldeles förfärligt.
Jag får mat sex gånger om dagen i
pyttesmå portioner.
Jag får piller som ska delas i fyra
delar och piller som ska sväljas
hela.
(Samma sorts piller som matte också
ätit i omgångar)
Jag får preparerat vatten och nå'n
konstig gegga insprutad direkt i
munnen.
Men jag har inte ont längre och det
är skönt.
Veterinären trodde att jag ätit
något som startat en katarr i min
lite känsliga mage.
Hur som helst allt är som det ska
igen;
Jag mår bra och matte är hemma!
Fast nog är det nå't lurt på 'G'?
Det pratas om en Rolle hit och dit.
Och en jäklans massa foton
hade hon tagit, tanten.
Håll i er nu - här kommer de, fotona!

Totti och Britt-Marie
Totti har spanat in rabbisarna som
skuttade i hagen.
Som sagt;
Risungs gård innebär både Lamm och Tryffel
- och Hundar!


Några
daggiga bilder tagna under
morgonpromenaden,
och en bild på Britt-Marie vid
havet.

Som ni ser hade de riktigt härligt
väder.
och en bild på Britt-Marie
Nu - nu kommer de,
bilderna på Rolle och hans syskon!

Får
jag presentera Risungs Rolle Rustico
& Co.







Kloklippning och avmaskning i
'farmors' och 'mormors' vana händer.

Pappa Cleese och mamma Stella.
En rejäl laddning hundtryffel hade
matte med sig hem så nu jäklar ska vi
träna.
För om bara tre och en halv vecka är
det dags för en ny Gotlandstur - med
tryffelprov.
Då SKA jag vara
fit-for-fight och med nosen inställd
på tryffel!
Och med oss hem ska vi ha en Rolle
.....
- då kan ni räkna med många fler
bilder!

tisdag 24
augusti
Fyra
månader kvar till julafton!
(och en
vecka kvar till Gotland tur och
retur)
Idag inventerade vi våra säkra
svampställen igen.
Medvetet har vi undvikit att gå där
i nästan tre veckor för att ge
svamparna en ärlig chans att växa
till sig
och att inte frestas att plocka den
för tidigt.

Vi var ute i gott och väl en och en
halv timme
och kom hem
lite blöta
- det hade regnat under natten -
lite smutsiga
- skogsjorden är extra härlig när
den är fuktig -
lite myggbitna
- myggorna är många och oerhört
närgångna -

och alldeles tomhänta!

Inte den minsta tillstymmelse till
kantareller - någonstans!?
J J J
Men vad hände sen?
Jo, vi åkte upp till klubben en
sväng för att ta en promenad och
hämta spårpinnar inför KM:et på
söndag.
Madde, Andy och Tua var uppe och
tränade tillsammans med Siv och
Weine.
Vi hade ju egentligen inte tänkt
träna nå't idag,
men hur det nu bar sig så hamnade vi
i alla fall på appellplanen med
koner och apportbockar.
Under tiden då vi tränade lite
tillsammans med Madde gick Siv iväg.
En kort stund bara ...
och kom tillbaka med en stor
hundpåse med kantareller!
Gissa vad!
Den var till oss!
För själva tycker de inte om svamp!
Vilken tur att ha sådana vänner,
som plockar men inte äter.
Tack snälla Sivan!

Nu
blir helgens västerbottenpaj extra
god!
Vi ska ha kräftskiva med trevliga
grannar med dans och glada grabbar!
Mums, säger matte och husse,
och slickar sig om munnarna.
J J J

måndag 23
augusti
I lördags kom lilla Alma ut för att
vara med oss över helgen.
Glad och go, men lite febrig, så vi
kunde inte vara med på Auroras
namngivningsceremoni.
Men vi - d.v.s. mest matte och Fanny -
gjorde sitt yttersta för att hon
skulle ha kul ändå.
Jag var lite frågande till vad de
egentligen höll på med.
Kolla bara!
Det balanserades på ett ben och
skjutsades i dockvagn

det dansades och ramlades omkull

hoppades jämfota

gicks
barfota på stenar

och kollades på grodor i dammen

(fast det var förstås på söndagen då
Almas mamma och pappa kommit hem
igen)
Själv höll jag mig någorlunda lugn
jag skulle ju jobba på söndagen.
Första riktiga spårtävlingen för mig
och matte.
Resultat: Godkänd!
Matte är lite besviken, hon hade
faktiskt hoppats på mycket mer,
men ibland blir det lite fel.
Den här gången strulade spårupptaget
ordentligt, så där fick vi 0 poäng,
sen missade jag de två första
pinnarna så vi kom i mål med bara
fem plus slutpinnen
vilket då bara ger 8 poäng.
Är man sen inte med på vare sig
budföring eller platsliggning,
p.g.a. min skottberördhet,
missar man ju ytterligare många poäng.
Att framförgåendet skulle fallera
fanns med i beräkningen,
men inte att missa höga och säkra
poäng för något så simpelt som
hopp/sitt.
Men mitt kryp belönades i alla fall
med 8:or av båda domarna!
Det var positivt.
Troligen har vi tagit för lätt på
det hela - i alla fall matte.
Nu får vi se om vi bryr oss om att
försöka hitta fler spårtävlingar i
Lägre klassen,
eller om vi ska koncentrera oss på
Elitprogrammet i lydnad
och bara spåra för att det är så
himla kul!
Lite synd är det allt eftersom jag
faktiskt är bra på att spåra!!!!!
Vi får se!

fredag 20
augusti
SPAat
- inte spanat - hela dagen

Måndag,
tisdag, onsdag och torsdag var alla
bra dagar - på olika sätt -
men så kom det till slut en fredag
.......
Det började bra, mycket bra,
med en nästan 2 timmar lång tur runt
sjöarna som morgonpromenad.
Vi inspekterade bl.a. ytorna där det
i morgon ska vara Haningedagen.
Gräset är klippt och det ser bra ut.
Flera av våra klubbkolleger ska
hålla stånd och informera om
fördelen med att tillhöra en
brukshundklubb - oavsett ras.
Jag kan dessvärre inte jobba med det
eftersom det dels är
namngivningsceremoni för lilla
Aurora och dels ska lilla Alma bo
här hos oss.
De där småttingarna tar ingen
hänsyn.
Ja, jag badade alltså i sjön - länge
och väl.
Kände mig ren och fin.
Men räckte det?
Nä rå - tanten hade fått för sig att
idag skulle det redas ut tovor!
Och det gör man bäst med schampo i
pälsen.
In i duschen - med tovskär, sax och
kam.
Det hade väl varit helt OK om det
stannat därvid,
men sen fortsatte det med ännu mera
pälsgenomgång, kloklippning och
öronjobb.

Paus för en kissrunda och lite
lunch.
Och hade jag torkat så pass att hon
tyckte att vi gott kunde putsa lite
på lockarna.
Fram med klippbord och saxar.
Puh - jättejobbigt.
Men ganska skönt när det är gjort!


onsdag 18
augusti
Onsdag - en favoritdag
Onsdag
förmiddag tillbringas med
gänget
uppe på klubben.
Med träning, snack och fikapaus.
Idag var det mer än full styrka,
alla var tillbaka efter semestrar
och ledighet.
Och tydligen massor att prata om,
för det blev mer snack än träning
idag tycker jag.
Men det började i alla fall med
att matte rotade i bakluckan
och att hon gick iväg in i skogen -
utan mig!
Aha - det blir spåra av idag - kul!
Sen snackades det.
Och jag väntade och väntade.
Det var garanterat fler som stod
kvar på gårdsplanen och snackade än
det var som jobbade på
appellplanerna!
Till slut gick vi i alla fall upp
och tränade lite kryp och fotgående.
En liten stund.
Så var det dags för fikapaus!
Och det snackades och fikades .....
länge!
Länge nog för att spåren skulle vara
mer än mogna.
Den som väntar på något gott -
väntar alltid för länge
Idag blev det extra roligt för mig
för vi fick gå ett spår som Weine
lagt åt oss!
Han lägger jättebra spår!
Jag hittade alla pinnar slutet och
matte tyckte att jag jobbade mycket
bra.
Värre var det för stackars Tua som
fick gå spåret matte lagt .....
Förlåt, söta lilla Tua, matte tror
att hon kan ha korsat sitt spår på
ett ställe.
hg
Tisdagar är också bra dagar
I alla fall när Monstret och matte
hittar på skojsigheter .....
Vi skulle ha åkt till Nynäshamn,
det snackades om fika, bad och
promenad .....
men plötsligt var vi på väg till
Trosa i stället!?
För där fanns det tulpaner!
OK - det går lika bra tänkte jag.
Det finns fika och hav där också.
So, no worries!
Ska man till Trosa får man först åka
nästan ända till Nyköping och vända,
så är det bara!
Fråga matte och fråga "Monstret" -
de vet!
Men - men - men - Trosa blev en
besvikelse
För det första gick det inte att
bada ....
Var på god väg att hoppa i från
kajen ner i kanalen, men matte höll
emot.
Hela tiden.
Jag var direkt olycklig ett tag, men
de lovade hela tiden att
'snart ska du få bada - vi ska bara
...' så jag gick lydigt med in och
ut i affärer och bodar.

Bland det första vi mötte var ett
litet brunt yrväder som hette Ditte.

Ååååå så söt!
16 veckor var hon och full i bus!

Kolla in blicken! Kolla in sylarna!
Hmmmmm ????
Skulle jag vilja ha en sån?
Skulle inte tro det!
Men monstret och matte lät 'åhh vad
söt' och 'oh vad fin' och 'tänk att
snart' ..... osv.
Fattar nada - och tur är väl det -
för inte ska man ta ut något elände
i förskott.
Trosa lämnades utan att jag fått
bada!
Och utan att vi fått fika!
Bada fick jag äntligen vid
Skanssundet!
Då äntligen kunde jag rusa ner i
havet.


Trädmonstret

Matte - kanonfotografen - hade
kommit åt en ratt på kameran
så bilderna är fotade med
'silhuettfunktionen'.
Tråkigt - men inte mycket att göra
åt.
hg
Måndagar är inte heller så tokiga.

Då planterades det en Poppius!
Det bidde ingen tryffelek.
Kan hända blir det också bra - om
nåt år eller så, när den har vuxit
till sig,
men nå'n god tryffel lär den inte
producera.
Minns ni mattes konstruktion?

Så här såg den ut i början på juni
Så här ser den ut just nu - snyggt
rostig

Årets sista gurka är klar att
skördas.
Totalt har plantan gett oss fyra
stora goda gurkor - inte så tokigt.
Ser ni grodan som stöttar stängeln?
Visst är den kul!
Den fick matte i present av Chabos
matte i vintras.

söndag 15
augusti
mulet
Blått - men inget
gult

Fortfarande inte en tillstymmelse
till gulingar,
men blåbär finns det gott om.

Kolla in min plocktunga!
Ser ni blåbäret?

Skogen är full med ätliga bär och
numera också gott om vatten,
matte brukar säga att jag nog skulle
klara mig ganska bra om jag sprang
vilse.
Skulle bären tryta, svamparna ta
slut och ingen jägare lämnat det
minsta matsäcksrester
fick man väl "grilla en mus" som min
tvåbensbror sade när han trodde han
skulle överleva som fallskärmsjägare
....
Jag hittade en liten söt näbbmus
idag, död.
Matte begravde den.
Hon är lite blödig - jag menade att
den kunde ju tjäna som föda åt någon
som inte fått full ranson idag.
Ja, kanske det - men då får de
gräva, sa matte krasst.

Inte nog med att skogen är full med
mat,
jag har också hittat ett ställe att
sova i.
Behöver bara tätas lite med några
granruskor så duger det bra.
Bra att ha i reserv ifall de skulle
bli alltför besvärliga, husfolket.

En bra karl är som en bra sås; han
reder sig själv.
Kommer ni ihåg i vintras?
Den 12 december såg det ut så här
hemma i skogsbrynet

Stolarna står kvar - men nu är de
mycket skönare att sitta i.

Här hemma på tomten har det också
hänt lite.
Mitt i värsta hettan började hussen
såga och gräva.
Han jobbade så svetten lackade,
matte och jag låg i skuggan och
sympatiflämtade.

När han var klar var lus-fläderrn
borta, stubbe och rötter likaså
och gropen fylld med fem säckar
jord.
Vad ska komma istället?
Jag önskar mig ett tryffelträd.
Det vet jag att man kan köpa på
Gotland ....
.... men jag tycker de pratar om
nå'n eller nå't som heter Poppius.

Jag har ju inte som kompis Knodden,
fotomodellen, tjänat några egna
pengar,
så jag har väl inte mycket att säga
till om - just nu.
Men de får passa sig - blir de
alltför självsvåldiga så tar jag
mitt pick och pack och drar till
skogs.

fredag 6
augusti
strålande sol
MVG
Vi såg direkt på morgonen att dagen
skulle bli solig och varm,
så vi sölade inte utan åkte direkt
upp till klubben för morgonpromenad,
lite träning
och spårande.
Träningen gick riktigt bra.
Betyg VG.
Spårandet gick alldeles strålande
bra.
Matte var supernöjd.
Jag spårade lugnt (nåja) och
metodiskt,
löste alla svårigheter och tog
vinklarna klockrent.
Hittade alla pinnar - varannan var
äkta skogspinne - och slutet.
Betyg MVG.

Dagens aktiviteter var ingalunda
slut med det!
Vi avslutade med ett tryffelsök i
skogsbacken hemmavid.
Här är nosen inställd på rätt
frekvens .....

Nosen inställd på rätt frekvens
.... och här är det läge att gräva

Nu för tiden tar jag själv upp
tryffeln
- vågar liksom inte riktigt lita på hennes grävande ännu -
och ger sen tryffeln till matte i
utbyte mot t.ex. lite grillad
kyckling eller köttbulle.
Undrar om det är bra eller dåligt?
Jag menar rent tävlingsmässigt?
Måste kolla med proffsen på Gotland
-
det kanske inte alls är bra att jag
tar den i munnen innan jag lämnar
över den.
Hur som helst så blev betyget MVG
även på tryffelsöket.
En nöjd matte är en glad matte
och en glad matte är en rolig matte
och en rolig matte gör roliga saker!
Alltså inte bara stickar vantar och
fotograferar fjärilar och blommor
.....


torsdag 5
augusti
strålande sol
Badrunda, arvegods
och vinterförberedelser
Hade planer på att ta en badrunda
tillsammans med Totti idag,
men tyvärr fick han förhinder,
så vi tog rundan på tu-man-hand,
matte och jag.
Vi gör om det tillsammans en annan dag,
Totti!
Så ska jag visa dig några bra fika-
och bad-ställen.

Matte har fått ärva en kasse full
med garn och 'recept' av Knoddens
tant.
"Hjälp, vad ska jag med den" tänkte
hon.
Visserligen virkade hon ett antal
OS-mössor i vintras,
men sticka ...... nä, det hade hon
inte gjort på flera decennier.
Ett av 'recepten' var en beskrivning
på hur man stickar vantar.
"Tänk om jag ändå skulle ta och
prova om jag kommer ihåg hur man
gör", sa hon
och dök ner i en gammal låda som hon
ärvt efter sin mamma.
Fem små strumpstickor hittades,
packades med tillsammans med
'receptet' och så åkte hon till
garnbutiken i grannbyn
"Är det här stickor nr 5?" frågade
hon tanten i affären.
Tanten mätte och konstaterade att
det var det.
"Då behöver jag garn som passar till
det här receptet", sa matte.
"Jaha, det verkar vara
Lovikka-vantar" sa tanten.
Det slutade med att nya härvor garn
inhandlades.
Lovikkagarn - för just den sorten
fanns inte i kassen hon ärvt
förstås.
Och sen satte hon sig i solen
och stickade och svor - och stickade
och svor.

Jag kan ju kallt konstatera att
altanen inte är en idealisk plats
att sticka på.
I alla fall inte för en som har lite
svårt för sig och är lite fumlig så
här i början.
Husse fick komma och göra en insats.
Skruva upp alla skruvar i en bräda och
- just det -
ta upp en sticka som ramlat ner
genom en springa som naturligtvis
var mer än 5 mm bred just där
stickan ramlade ner.

Tur att vi har honom.
Han är bra på mycket.
Allra bäst på köttbullar och
pannkakor,
men han vet minsann hur man hanterar
en skruvdragare också.
Det första vanten är nog att
betrakta som en prototyp,
men den andra blev bättre och duger
nog att göra färdig.
Hoppas nu inte att det här intensiva
stickandet inkräktar på mattes
engagemang för vårt projekt:
Vi måste ju bli klara med krypet och
framförgåendet innan tävlingen!
Eller????
hg
Kolla här!
Man kunde tro att de skrev om matte
i gårdagens DN.


tisdag 3
augusti
mulet - och säkert regn innan dagen
är slut
Noll,
nada, niente -
inte
en endaste liten gul knapp!
Matte
har sett i "ansiktsboken" att både
Smilla och Lova minsann hittat
kantareller.
Och eftersom Smilla bor söderut och
Lova norrut
och vi någonstans mitt emellan,
så trodde hon att vi också skulle
hitta.
Men tji - inte en
enda synlig kantarell!
Inte på något av våra ställen!
Men den som väntar på något gott
....
väntar alltid för länge!
Matte vänta lite, jag ska bara
.....

Så där, nu är sista stenen lagd
.....

Matte - jag älskar dig!
(i alla fall just nu, när vi är på
väg till svampskogen och jag vet att
du har köttbullar i fickan)

torsdag 29 juli
regnigt och ganska kvalmigt - säkert
åska innan dagens slut
Det
finns rätt mycket jag kan -
en hel del som jag är hyfsat bra på -
och en massa som jag är direkt dålig
på!
Som
t.ex. att gå i koppel.
Oftast ser det ut så här

eller så här

eller så
här

eller så
här

Full
fart framåt
bråttom - bråttom
alltid kopplets längd före
(utom
när vi tränar framförgående!)
eller
plötsligt och tvärt åt sidan till
något som absolut genast måste kissas på
eller
tvärstopp där någon väldoftande tik
lämnat spår.
Nä, klart bäst är, tycker både matte
och jag, att gå fritt i skogen.

Regnskogen!
Lite svårtillgänglig just här
visserligen,
men det går bra att bada i vattnet,
bara man tar sig ner.
Fast idag har jag inte behövt bada -
jag har blivit genomblöt ändå.

onsdag 28 juli
Morgondopp - träning - bad - spår
och havsbad!
Jiiiiipppieee!
Det såg ut att bli en dag utan
brännande sol!
Lite mulet men inget regn och ca +20
º.
Är det något att tjoa jippiiee för
kanske ni undrar?
Jo, det är det om man har
spårabstinens och vill/bör/behöver
jobba med lydnadsmomenten.
Passande nog var det onsdag.
Onsdag = träning med gänget uppe på
klubben.
Vi tränade på elitklass-momenten.
Platsliggning och sittande i grupp.
Sittandet som jag har så svårt för.
Lika svårt var det idag.
Matte hinner knappt vända ryggen
till förrän jag lägger mig ner.
Ibland ska man ligga - och ibland
ska man sitta,
bäst vore om de kunde bestämma sig
för antingen eller.
Medan vi tränade låg mitt spår och
"mognade".
Och när det legat i ca 90 minuter
tog hon äntligen fram spårselen.
Äntligen skulle jag få spåra!
Inga järnvägsspår á la Knodden här
inte!
Nä, det var långt med många vinklar
i terräng.
Kanske var det lite väl tufft så här
direkt efter tre månaders uppehåll.
Varmt och soligt hade det hunnit bli
dessutom.
För sanningen är att jag för första
gången i mitt liv inte hittade fram
till slutpinnen!
Någonstans efter sjätte pinnen
tappade jag fokus och efter det blev
det inget vettigt spårande.
Matte kunde heller inte hjälpa mig
på rätt spår för hon hade i vanlig
ordning noll koll på hur hon gått.
Men de första sex pinnarna markerade
jag snyggt och tydligt - bättre än
någonsin.
Som tur är hittade vi i alla fall
tillbaka till klubben
och jag fick dela en glass med matte
- merparten till mig.

Idag har jag badat tre gånger!
Två gånger i Öran, sjön uppe vid
klubben,
och en gång i havet ute hos Knodden
och Myra.
Igår däremot, hade jag inte fått ett
endaste bad under promenaden,
så då ville det sig inte bättre än
att jag var tvungen att ta ett dopp
i vår lilla damm när vi kom hem.
Särskilt stor är den inte,
och inte går det att simma i den,
men den duger att släcka den värsta
törsten i.

D
Sen gäller det att kravla sig upp
utan att riva ner stenarna längs
kanten eller riva sönder dammduken.

Hej hopp - ta dig ett dopp!
Minst ett om dagen!
Ser hon inte till att jag får simma
i havet eller sjöarna,
så får hon lov att acceptera att jag
använder poolen på tomten.
Att bada är nödvändigt!

söndag 25 juli
Kalaskul!


I fredags fyllde vår lilla Alma två
år.
Och just den dagen var hennes
föräldrar tvungna att gå på bröllop
så vi, matte (som är farmor), husse
och jag var barnvakter åt henne.
Ett litet kalas i all enkelhet
ordnade vi i alla fall.
Visserligen inga ballonger och
serpentiner
men med mattes goda bullar och
gräddtårta.
Vi vispade grädde till tårtan matte
och jag ....


"Bonuskusin" Isabel, som fyllde två
i april,
kom och uppvaktade med en massa fina
presenter.
Och så lekte tjejerna tillsammans så
det stod härliga till.

Som två typiska latte-mammor
promenerade de omkring med varsin
dockvagn,
stannade för en paus med snack om
livet och systerskap innan det var
dags för en runda till.
Ni skulle ha hört dem!
Undrar om de förstod varandra?
Vi
fattade i alla fall bara en bråkdel
av vad som avhandlades.

Innan dagen var över hade Alma
möblerat om alla stenarna i vår
stenkista.
Först bort med alla - sen i med dem
igen.
Fullt sysselsatt i säkert 20
minuter.

Jag gillar de här småtjejerna,
de bjuder på så mycket gott,
här t.ex. får jag slicka rent Almas
mattallrik

Kanske har ni noterat en hel del
klädbyten, speciellt på Alma, under
de här timmarna
och undrar om inte fotona är tagna
vid två, eller tre, olika dagar.
Men då säger jag bara som så, att en
av presenterna var en vattenkanna!
Då förstår ni säkert.


tisdag 20 juli
Bad -
bad - bad!

Det är inte bara Totti som kan "gå
på vattnet".
Vi började dagen med morgonpromenad
-med dopp - uppe vid klubben
och ett litet kort träningspass.
På eftermiddagen, när badet i
Knoddenland nästan var tomt på
badande tvåbeningar,
passade vi på att bada lite till.
Först simmade jag en bra stund ute
vid bryggan på udden.

Matte kastade min gula flytmojäng
och jag apporterade.
Gång på gång.


Efter ett tag drog vi oss mot den
långgrunda sidan av udden,
där jag fortsatte apporterandet.
Klara
färdiga
GÅ!




Rätt vad det var kom det en tjej som
ville vara med och leka.
Fullt påklädd med koppel och allt.
Strax där efter kom matten ....
och så var det slut på det roliga
innan det ens hade börjat.


Jag gillar verkligen att bada!
Allra allra bäst i havet!

söndag 18 juli
Inte
blev det spårväder idag heller!
Det såg
ganska lovande ut genast på morgonen
.....
lite svalare och lite molnigare.
Men sen blev det över 33 grader -
och då spårar inte matte!
Så inte så mycket aktivitet idag
heller.
Lite krypträning på hemmagräset
bara.
Söndag innebär oftast kloklippning.
Så också idag.
Kombinerat med pälsputs.
Konstant sommarsnagg nu en tid
framöver.
När jag är klar på klippbordet blir
det först ett godisregn på
gräsmattan.
Sen gäller det att jobba bort allt
löshår som kliar i pälsen.

Det som inte lossnar med ett skak,
får gnuggas bort med gräsborste.
Gräset är lite torrt och skönt
stickigt nu, nästan som en
rotborste.
Haka - bröstkorg - mage - rygg.
Mmmmmmmm - skönt!



Hoppsan
- hamnade visst i rosenrabatten!

Avslutar med att putsa och rätta
till skägg och mustasch.

Till sist förvarnar jag alla med
araknofobi!
Ni ska nog sluta läsa här!
Nästa bild är nämligen en spindel!
Jättestor!
Garanterat över 5 cm lång.
N
VARNING!!
N
N
N
N
Ni som inte vet vad araknofobi
betyder är säkert inte särskilt
rädda för spindlar,
så var så goda här kommer den!

Den kröp (klampade) omkring på
redskapsboden och spann
fångsttrådar!
Det var ett rent under att matte
inte dog.
Det hade hon utan tvivel gjort för
så där fem-sex år sedan.
Nu gick hon och hämtade kameran!?
Det finns bot för fobier!
Även om matte aldrig i livet skulle
klara att ha en sån här bamsing i
närheten,
så har hon lärt sig acceptera att de
också är värda att leva.
Fast inte på vår bod!
Inte på vår tomt!
Å nä - där går gränsen för vår
(hennes) gästfrihet.
Den flyttades med mannakraft till
skogen!
Hoppas den hittar ett nytt hem!

onsdag 14 juli
VÄRMEREKORD!?

Vi har haft 37,7 grader varmt idag
på eftermiddagen!
Puh!
Inte orkar man göra så värst mycket
då inte.
Mer än att åka till Knoddenland och
bada bada bada.
Varje eftermiddag.
Är det 37,7 grader vill det till att
man har ordning på personalen.
En våt handduk över ryggen då och då
är inte fel.

Prova det - det är faktiskt ganska
så skönt.
I morse såg det faktiskt ganska
lovande ut, "bara" 24 grader och
lite molnigt.
Och det var ju onsdag, så en tur
till klubben kunde kanske vara nå't.
Och det var det.
Madde, Tua och Andy var där - Libby,
Cara och Gizza likaså.
Ett dopp i sjön innan - och efter -
tränandet gjorde att det trots
värmen gick att träna lite lätt.
Med betoning på lätt -
för jag kan lugnt tillstå att jag
inte överansträngde mig idag.
Lite fritt följ och kryp bara.
Låååång fikapaus med glass var
däremot alldeles välförtjänt.
Här hemma blommar nu mattes sista
pion.

White wings
Gurkan frodas och växer.
Snart kan vi skörda den första.
Jag gillar gurka .... jättegott!
Men undrar om jag får smaka på den
här

Paradisbuskens alla rosa blommor har
släppt taget.
och husse har sopat upp drivorna.

Vi har haft besök.
En del lite mer välkomna än andra -
om jag säger så .....
Den här killen var jag väl inte helt
bekväm med,
men han var ganska cool, så kanske
kanske kan vi bli bättre vänner.
Vi får se......

Han
heter Prince och bor i Malmö, så det
lär ju inte bli så ofta.
Lilla Aurora däremot var välkommen

och hennes storasyster Isabel
förstås.

Isabel är en
Isabel tycker det är skönt att vara
en "nakenfisa"
- vem gör inte det i den här värmen.
Innan de gick hem klädde hon dock på
sig - alldeles själv.
Duktig tjej det där

Nu vill vi faktiskt ha en rejäl åsk-
och regnskur som rensar luften lite.
Den här värmen börjar bli lite
jobbig.
Ingen orkar liksom göra nåt skoj.
Livet är som en påse
- tomt och innehållslöst -
om man inte fyller det med något!
Jag vill ha en påse med spår
och tryffelsök
och träning
och långa härliga skogspromenader
med diverse övningar
och kurragömma
och blåbär!

tisdag 6 juli
soligt och varmt
Så
lite som möjligt
Här i
stugan gör vi så lite som bara
möjligt är!
En del sysslor kan förstås inte
undvikas, men det mesta går mycket
väl att spara till en regnig dag.
Idag på morgonpromenaden i skogen
hittade vi årets första blåbär!
Fullt mogna, söta och goda.
Det blev ett par nävar till mig och
ett par till matte.

(fotat med
mobilen)
Annars
tar jag det lugnt - mycket lugnt.
När jag orkar gnaver jag på ett
fryst märgben.

Badar gör jag så ofta jag kan - i
havet helst - men ibland bara
tassarna i ett tråg på altanen.

Ibland
på kvällskvisten får jag söka
tryffel som matte grävt ner här i
skogen.
Det är en alldeles lagom aktivitet.
Både rolig, nyttig, god och inte
alltför betungande.
Blir det mulet och lite svalare har
matte lovat att vi ska spåra.
Ingen av oss har ork till det just
nu, även om vi nog borde - det blir
ju tävling i augusti.
Och till dess bör jag dessutom både
ha tränat in kryp och framförgående
.....
Men den dagen den sorgen!
Roligast är i alla fall det här med
tryffelsök.
Och det ska det ju också tävlas i
sen i september.
Hoppas
ni alla njuter av sommaren!

onsdag 30 juni
soligt och varmt
Matte är stolt
som en tupp!!!
Kan ni gissa vad den här fina hönan heter!

Hon är av rasen Hedemorahöns och bor
i Dalarna hos min söta tryffelsökarkompis
"Turbo-Lova"
-
ni vet hon som jag delade rum med
när vi var på kurs på Gotland.
Jag ska ge er en ledtråd till:
Det har med hennes fina färg att
göra
Men det är inte GrÅsa eller Grållan.
Hon heter Sus!!!!!!
Lova och hennes matte tyckte att hon
och min matte hade samma färg på
fjädrarna!
Grått.
Så påstår de i alla fall.
Jag undrar nog, trots allt, om det inte
egentligen har med kacklandet att
göra .....
Men det låter jag vara osagt,
för det gäller att hålla sig väl med
matte så hon tar mig med till havet.
Bada måste man bara när det är så
här varmt - gärna flera gånger om
dagen.

Svaret på bildgåtan härom dagen var
tydligen superenkel.
Själv tyckte jag det såg ut som ett
gäng myror som ilar med sina ägg.

Både Elliot och Lova har svarat
rätt!
Visst är det en igelkott.
Han bor under vår altan.
Jag bjuder honom av min mat och
ibland får vi dela på ett uppvispat
ägg.

I morgon är det jul-i
Undrar om det blir jul-iklappar?

söndag 27 juni
soligt och varmt
Nu är det sommar!
Har det inte hänt något sedan
kantarellhittet, frågar Knodden.
Jodå - visst har det hänt en del,
men det har varit alldeles för
vackert väder för att sitta inne och
blogga.
Men nu gör vi det trots allt!
Mattes favoriter i trädgården;
pionerna,
har ståtat,

ståtar,

och ska ståta

med sina fantastiska blommor.
Det gäller att ha så många olika
sorter att det hela tiden finns
någon som blommar och doftar.
Jag tror att jag räknat rätt när jag
fått det till nio olika pioner.
Och mer ska det bli - hoppas hon.
Hon har en katalog .......
och där har hon färgmarkerat ett
antal nya sorter som hon hoppas på.
Vi har haft Alma och Fanny här.
Alma gillar att slabba med vatten,
och det hängande fågelbadet fylldes
och tömdes om och om igen.

såpbubblor blåstes

sandkakor bakades

och rutschkana åktes av både små och
stora

(Har ni förstått att min matte är
något barnslig?)
Och så har vi firat Midsommar!
Hos Mathilda i Österskär som fyllde
16 år samma dag.
Riktigt traditionell med sillunch
och öl och nubbe,
och köttbullar och prinskorv och
läsk.
Gräddtårta med jordgubbar och
hallongrottor.
Och roliga lekar.
Men vid det laget hade mattes kamera
"gått sönder" och kunde inte ändra
fokus.
Katastrof - garanti - reparation -
eländes elände!
(det visade sig så småningom bara
vara en knapp som var felaktigt
inställd, suck)

Och Vendelas vackra solosång till
sin storasyster: Gabriellas sång -
inte ett öga var torrt
På festplatsen dansade folkdansare
som både dansade och "slogs"

Fem vackra flickor i en ring

Ingela, Paulina, Vendela, Isabel och
Mathilda.

Vi var några som inte dansade.
Jag badade!
Dansa med vargar, blaha blaha
...... Kevin Kostner , släng dig i
väggen;
Jag har simmat med svanar!


Att bada i havet är konstigt nog så
mycket härligare än att bada i
insjöar.
Hade de inte haft kopplet på mig
hade jag sprungit i mest hela dagen.
Aurora och Tristan firade sin allra
första midsommar.

"Hörru Rora, hur vågar du lipa åt
fotografen? Tänk om hon sätter ut
bilden på hemsidan"
"Nu har vi passerat midsommar och nu
går vi mot mörkare tider", säger
husse.
Sant iofs, men så tänker varken
matte eller jag.
Inte husse heller egentligen - han
bara måste säga så - varje år.
Vi ska njuta av sol och värme, lite
sommarregn och kanske något maffigt
åskväder,
grillmat, sommarfest med lättsamt
umgänge och doftande pioner.
Och bad bad bad!!!
När vi kommit till mitten av
november kommer vi kanske att
bläddra tillbaka till sommaren
både i minnet och i dagboken.

Vi avslutar med en bildgåta.
Vad är detta?

Svar om
någon dag eller så - beroende på
väder.
Vi önskar er alla en underbar
sommar!

torsdag 17 juni
strålande sol - och varmt så det
räcker
Besök hos Moa och Marianne på Hölö

Den blågula vimpeln vajade så
vackert och välkomnande när vi kom.

Moa hälsade välkommen och jag bugade
artigt tack.
Vi inspekterade ägorna och gick
husesyn.
Det fanns massor av spännande saker
att leka med - och på.

Moa och jag fick ett par torkade
"hamburgare" var.
Den ena smakade älg och den andra
kyckling,
så det var inte rester sen igår.....
J
Matte och husse bjöds på laxpaj till
lunch.
När de ätit klart fick Moa och jag
dela på salladen som blev över.

Moa fick mest av det röda, för det
gillar hon mer än jag
och jag fick mest av det gröna, för
det gillar jag mer än hon
I varsin skål till att börja med ...

... men det slutade ändå med att vi
åt av allt tillsammans

Moa har hela gosedjur!!!!!
Det har inte jag.
Har jag aldrig haft i mer än tre
minuter.

Gissa vad vi hittade på promenaden!

Årets första kantareller!!!

Inte så stora ännu - men vänta bara
en månad eller två!
I den här skogen växte de!

Jag vet var!
Tack Moa och Marianne för en fin,
trevlig och god eftermiddag på ert
fina ställe!

onsdag 16 juni
strålande sol - och varmt så det
räcker
Onsdag =
Träning med gänget!
Och två omgångar bad.
- och lite ofog -

Matte insåg på direkten att jag
behövde coola ner mig med ett dopp
för att träningen skulle fungera.
Jag var helt enkelt inte med på
noterna för fem öre till att börja
med.
Så full fart ner till sjön!

Efter det funkade träningen i alla
fall någorlunda.
Vi - d.v.s. matte och de andra
förståsigpåarna - har konstaterat
att vi, matte och jag,
behöver backa lite och börja om med
vissa moment som liksom skenat iväg
och blivit slarviga.
Ta t.ex. sittande i grupp.
Och att jag inte får lägga mig ner i
rutan innan kommando.
För i det momentet gäller lagd hund
ligger.
Har jag väl lagt mig kan man inte
korrigera läget.
Men så länge jag står kan hon
försöka med "backa", "vänster" osv
tills jag har alla tassar innanför
gränsen.
Ja, ja - mycket att tänka på är det!
Vi får se hur det blir med det.
Jag hann bli både torr och badsugen
under träningspasset, så när vi var
klara ....
Full fart ner till sjön!

Nu badade jag både mycket och länge.
Ville aldrig att matte skulle sluta
kasta bollen.


Men hem åkte vi så småningom.
Hem, till lunch och lite vila i
solen.
Kolla här - i vårt garage står det
ett gäng gigantiska spårpinnar!
Åtta långa och fyra lite mindre
långa.
Vitmålade????
Skulle inte pinnarna vara ute och
bli gråa?
Vad 17 är detta?

Sen lade matte nå'n slags pussel på
altangolvet????
30 x 90 cm blev det till slut.
Jaha - och vad månde bliva av detta?

Hmmmmmmm?
Den som väntar får se.
hg
Nu i skrivande stund, kl. 20.56,
ligger jag på minus!
Och det har jag gjort sedan 18.30!
Kan tycka att de är lite långsinta,
matte och husse.
Det här är min version av vad som
hände.
Efter en dag med så mycket jobb och
bad och lek blir man ju extra
hungrig.
Det behöver man ju inte vara
Einstein för att förstå.
Eller?
Så när jag ätit min middag,
bestående av de vanliga torra
plupparna,
var jag fortfarande hungrig -
utsvulten.
På bänken i köket stod en bunke med
köttfärs som matte hade gjort i
ordning för att göra hamburgare.
Den doftade himmelskt men var utom
räckhåll.
Men hamburgerbröden låg så att jag
nådde dem!
Så i brist på bröd får man äta limpa
...... eller hur det nu heter.
Tre stycken hela hamburgerbröd hann
jag äta utan att de märkte det.
Det var först sen, när
fotbollsmatchen var över, när det
var dags att grilla som de märkte
det.
den ena trodde att den andra tagit
ut bröden - och vice versa.
Till slut förstod att det måste ha
varit jag som tjuvat dem.
Men då var det ju för sent att bli
arga - mer än 20 minuter för sent.
Då gjorde matte en ful grej - igen!
Hon band fast en korv i en tomburk,
lade korven på bänken, inom
räckhåll för mig ......
Och ja, nu förstår ni säkert vad som
hände - när de hörde skramlet.
Då fick jag varma fiskar .... eller
vad det heter.
Nu undrar jag bara hur länge det ska
vara surt.
Tänk om jag inte får frukost i
morgon?
Nä, inte somna som ovänner - det ska
jag se till.
I morgon ska vi åka till Hölö och
hälsa på Moa.

söndag 13 juni
en dag med allt väder - utom snö och
minusgrader
Två färska barnbarn och ett KM.
Vi börjar med KM:et i lördags.
Vad tror ni det här är för moment?
Och vilken hund tror ni är jag?

Japp - momentet är sittande i
grupp
och hunden som ligger är jag!
Sitta var helt enkelt inte "min
grej" den dagen,
för jag satte mig inte heller under
momentet 'sättande under gång'.
Orkar man inte sitta still i två
minuter och dessutom nollar
ytterligare ett moment,
ja, då har man heller inte förtjänat
att vinna.
Övriga moment gick hyfsat och vi kom
trea (av sex).
Madde, som sitter längst bort på
bilden kom tvåa.
Vann gjorde Ice och Jonathan.
För tredje året i rad.

KM:et är uppdelat i två delar;
LKIII och Elit räknas ihop i en
resultatklass
och LKI och II i en annan.
Det gick bra för kompis Barney i LKI,
se bara så fint han språngmarcherar
med husse Conny.

Bra poäng fick de,
men Carina och hennes bordercollie,
som jag glömt namnet på,
hade något bättre och vann den
klassen.

Matte var mest arg på sig själv för
vårt misslyckande,
fullständigt medveten om att vi inte
tränat tillräckligt fokuserat.
Här, på väg ut från tävlingsplan,
säger hon i och för sig saker som 'skithund' - men hon säger det snällt
och glatt.

"Du är väl en riktig skithund - OM du bara
suttit i en minut till,
och OM du inte hade nollat det
momentet,
och OM du inte tappat apporten,
och OM du inte pipit under
fjärrdirigeringen
då hade vi nog kunnat ....."
Resultat och poäng och placering -
I could not care less

hg
Nu till de färska barnbarnen.
(de enda pojkarna - alla övriga sex
är flickor)
Tobias
är färsk student,
nästan två meter lång med lockigt
hår och med toppbetyg.
Tog studenten i fredags.

Tristan
är alldeles alldeles ny,
bara 49 cm lång och 3,370 kg tung
och inte så mycket hår - ännu.
Född i morse kl 06.14

Av mig fick Tristan en egen hund,
som ska vaka, vakta och skydda
honom.


tisdag 8 juni
växlande molnighet, lite blåsigt och
hyfsat varmt
Här har det slagit gnistor
må ni tro!
Matte hade nämligen fått en idé som
realiserades tack vare eminent hjälp
av Inge.

Det började med att två man använde
en kastrull,
och mannakraft,
till att göra raka metallstänger
runda
Snacka om att de vet hur!

Sen slog det gnistor!

Och resultatet?

En krukhållare!!!!
Snart är bladverket från krukan så
tätt och långt att man bara kommer
att se något grönt som dansar i
luften.
Läckert - eller hur?
hg
Vi har haft Amerikafrämmande.

Melissas föräldrar har varit här i
nästan två veckor för att få vara
med när deras första barnbarn skulle
komma till världen .....
Men se Tristan, som han ska heta,
är fortfarande kvar i magen

och Mike och Barbara har åkt hem
till USA igen.
Vi grillade,
jag menar: De grillade
och åt gott.
Fick jag smaka nåt kött?
Näpp, det gick åt - alltihop!

Men vem kan motstå en stackars utsvulten lagottos milda ögon?

Inte Mike i alla fall .....

..... och innan husfolket hade
fattat vad som pågick hade jag fått
både glass och blåbär.
Serverat från bordet!
¯That's
the way - Aha - aha - I like it!
That's the way!¯

I vanliga fall - så även denna
afton - brukar jag få slicka rent glass-skålen på golvet!
Inte så dumt det heller.

torsdag 3 juni
soligt och varmt
Jiiiipppppiiiiie!!!
Vi for till havet, matte och jag.
Genast när jag klev ur bilen förstod
jag vad som var på "G".
Ville rusa iväg på direkten, men
matte hindrade mig till en början.
Kunde knappt hålla mig!
När hon såg att kusten var fri fick
jag klarsignal.
Inget kan stoppa mig nu!
På tre röda var jag framme!
Gotland - here I come!

Nä då, jag vände om och kom iland
igen - och igen - och igen - och
igen!
Hur många gånger som helst.

Efter ett tag fick jag sällskap.
Det kunde varit Myra.
Hon bor där alldeles nära och gillar
också att bada.
Men Myra skulle visst få kärt besök och
var upptagen med kaffekokning.

Den här tjejen hette Dixie.
Hon badade för första gången i sitt
unga liv!
Och det gjorde hon bra.

Men det här med att simma blev en
lite obehaglig upplevelse för henne
- tror kanske att hon fick en
kallsup -
för efter det höll hon sig där hon
bottnade.

Vilken tur att det är långgrunt.


I helgen som var hade vi lilla Alma
här.
Hon gillade också fårskinnet från
Gotland.
Hon klappade det lika snällt som hon
klappar mig.

Och så gillar hon att slabba med
vatten.

Till sist ett par nya fötter
Auroras

Snart
- vilken dag som helst faktiskt -
kommer hon att få en liten kusin.

torsdag 27 maj
soligt
Nu blommar den!!
Svavelpionen!
Kolla - visst är den underbar!

Igår var det onsdag!
Och precis som Knodden påpekar i
gästboken,
är det något av favvodag.
Träning med gänget är det som gäller
på förmiddagen.
Annars är det lite si och så med träningen
för vår del, liksom lite halvhjärtat
....
men vi övar lite inkallning med stå
och ligg under promenaderna ibland.
Men det kan nog ändras på bara vi
anmäler oss till någon tävling!
Då blir det nog lite mera
koncentrerat kan jag tro.
Några som tränade med oss idag var:

Siv
och Tua
Eva och Tuva
Katrin och Ammi
Weine och Madde, Christer och Tempus
och Ann och Iris tränade också,
men de blev inte fotograferade den
här gången.
Vi tar med kameran ganska ofta, så
nästa gång kanske.
Fast Madde fastnade på kort när hon
fick leta lite av min tryffel.

Jag letade också!
Hittade och åt
upp!
Nu har vi ingen kvar att öva med.
Vi hade tur med vädret och
fikapausen blev både lång och god
med Christinas hembakta bullar.

I tisdags regnade det
däremot.
Men det är inget som hämmar en
lagotto.
Blöt blir man hur man än gör - det
finns ju pölar och sjöar.
Vi promenerade runt Rudan, matte och
jag.
Där finns det jättefina grillplatser
som måste kollas noga.
Det kan ju finnas en förkolnad
chorizo eller kabanoz.

Fina badklippor finns det också -
med näckrosor som snart blommar.

"En gång till, matte! Jag kan väl
få hoppa i en gång till! Snälla!
Bara en gång!"
En bit längre fram finns en strand med rolig småfisk i
vassen.

På hemväg mötte vi ett helt gäng sådana här
husvagnsekipage.
Lika långsamma som de som rullar på
våra vägar.
Men man kan inte säga annat än att
det nog är ganska så praktiskt att
ha hemmet med sig vart man än går.


söndag 23 maj
regnigt, +10º
Äntligen!
Äntligen kom det lite regn - i alla
fall ett par mm!
Vi behövde faktiskt en mulen dag -
men det räcker med en.
Huset höll på att förfalla och jag -
och matte - höll på att försoffas.
Det har helt enkelt varit för varmt
och soligt för att jobba.
Paraplydrinkar i solstolen är vad
som gällt de senaste dagarna.
Nu är det däremot hyfsat städat
inomhus och jag har fått träna lite.
Och gräsmatta och trädgård har fått
duscha
så nu kan det bli soligt igen.
Ska bara hinna med att kolla in på vad
alla kompisar haft för sig den
senaste veckan,
- om de orkat göra nå't i värmen -
sen kan det bli varmt och soligt
igen.
Eller i alla fall sluta regna.

I fredags var lilla Isabel här.
Hon led minsann inte brist på
energi.
Det sopades, badades och racades med
dockvagn.

Igår, lördag blev hon storasyster.
Grattis till mamma Zandra och
storasyster Isabel!
Välkommen lilla Aurora!
Lisa och Sluggo efterlyste mera Gotlandsbilder?
Vi har fått en laddning från Eva och
Lova, så håll till godo.

Jag hittade inte enbart tryffel
.....

..... matte blev glad över nya
garnityret .....

Ett vackert leende, eller hur?



Vi drömmer om Gotland, tryffel,
härliga vänner och upplevelser
och längtar redan till september.

tisdag 18 maj
soligt + 27º
Borta bra, men hemma bäst?
??????????????????????
Tveksamt,
för tryffelkurs-helgen på Gotland är
garanterat svårslagen.
Vi har haft det så underbart bra,
trevligt, roligt, gott, lärorikt och
skönt.
Bered er på många bilder!
Jag börjar med ett par bilder från
idag.
Matte har nämligen köpt ett otroligt
vackert fårskinn av Ulla som hon är
så enormt glad över.

Jag ville att hon skulle vara lika
glad över mig, så jag försökte göra
mig lika vackert lockig och svart,
vit och grå.

Men hon blev inte riktigt lika glad
över mitt tilltag.
Fast arg blev hon inte - suckade
bara lite.
Nu till tryffelhelgen.
Här en bild på gänget

Övre raden: Lena, Pim, Eva, Carina,
Ulla, Jane och Margareta.
Nedre raden: Vilma, Freddie, Millie,
Brissie, Ressu, Lova, Zack, Chippen
och Tottie.
Nio hundar, fem killar och fyra
tjejer, och sex mattar
samsades i en helt ny lägenhet i en
länga på gården.
Lova och jag delade ett rum med våra
mattar,
Freddie, Vilma, Milllie och Zack
delade ett annat med sina
och Brissie, Chippen och Tottie sov
med sina mattar i allrummet.
Det gick helt utan problem - alla
skötte sig.
Imponerande.
Men ibland var det skönt att få
krypa in i sin egen 'kuppe'.

Tack söta Tua för lånet!
Första dagen började med
introduktion i tryffelletandets ädla
konst hemma i trädgården.
Där fanns det förstås ingen vild
tryffel, men gott om nergrävd.
Jane hjälpte oss alla att ställa in
nosen på rätt frekvens.

Eva och Lova
Efter lunch fick vi prova på riktiga
tryffelmarker.
Ek och hassel är perfekt


Här följer
instruktörerna och föraren en hunds
arbete.
Ser ni hur underbar miljö vi har
fått jobba i?
Ullas olika ängen - matte är
alldeles salig.
Så fantastiskt vackert!
Ulla och Jane använde sina egna
"proffshundar" till att bevisa att
det fanns tryffel i markerna.
Bara markera - inte gräva upp.

Ulla och Ockra

Glad Jane med tryffel i handen som
Cleese eller Darwin fixat åt oss att
hitta ytterligare en gång eller två.
Sen fick vi alla nosa upp tryffeln
efter förmåga.
Undan för undan blev vi säkrare
allihop.
Och alla hittade både vild och
nergrävd tryffel.

Lena och Millie (eller är det kanske
Vilma)

Carina och Zack

Så här kan det se ut - om man har en
duktig hund.
Att det inte är mattes händer
förstår varenda en av oss som var
med,
för så här ren var hon aldrig.
Det här är Janes.
Sista dagen var lika med
tävlingsdag!
Här är vi på väg till änget för
tävling - nu helt enligt regelboken
med lottade rutor och
tidsbegränsning (10 min) och med
muntlig bedömning.

Alla hittade tryffel - både vild och
nergrävd.
Och alla vann!
Men frågan är om inte Chippen får
anses som den mest lyckosamma.

Han hittade nämligen den klart
största tryffeln och fixade sig en
fjäder i skägget som trofé.
Visserligen inte just på själva
tävlingsdagen - men ändå.
hg
På gården fanns inte bara lagottos,
bordercollies och får
utan också fem hästar, frisör och
hundtvätt.
Här bekantar sig Maggan med Loskan.

Här får Zack hjälp med pälsen.

Och här får Lova sina smutsiga
tassar tvättade

Full service.
Många av våra promenader togs på
Rutes återvändsgata

Lova och jag delade inte bara rum
utan också säng.

När allt var över och de andra åkt
iväg till färja mot Oskarshamn eller Visby
för övernattning,
blev Lova
och jag kvar i Rute över ytterligare
en natt.
Vi tog oss en tur till Fårö.
Till 'min' strand, Sudersand.
Vi klättrade i träd

och badade

och badade

och pustade ut i en kvarglömd
solstol

Förstår ni på ett ungefär hur
härligt vi
haft det - både matte och jag?
Tack underbara Ulla, Jane, Emma - och
Olga
för en fantastisk helg!

PS

onsdag 12 maj
soligt
PS
Jag höll på att glömma ett mycket
kärt och oerhört viktigt vårtecken:
Mattes svavelpion!
Fem knubbiga knoppar ståtar den med
just nu.
Gissa om matte ser fram emot
blomningen!

Våren är här!
Även om det funnits dagar då man
starkt betvivlat det.
Här får ni lite vårliga bilder som
bevis.

Björken har musöron
och
'gulgranarna' grönskar


Sanden är lös och härlig att gräva i

Växelvarma djur har vaknat till liv

Solen ger vackra färger till och med
åt öret under vägbroar

HB-bollarna är inte glass-kalla
längre
och duger utmärkt till
kamouflagedoftsinpackning.
Behöver ni fler bevis?
Var så goda:

Röda bollar gör sig väldigt bra mot
en blå vattenyta

Det är skönt att simmande apportera röda
bollar i en blå sjö

Efter simturen,
pigg och alert igen och redo för en
ny duvning på appellplan.
Överbevisade?
Eller?
I morgon åker vi till Gotland!
Får se hur vårligt det har blivit
där.
Återkommer med rapport efter helgen.
Ha det gott!

måndag 10 maj
mulet och småregnigt +5º
Long time - no see
Vad har då hänt under den här
veckan?
Något värt att berätta?
Nja - egentligen ingenting.
Men;
Jag har spårat ett par gånger - med
fullgott resultat igen.
Matte var lite fundersam ett tag,
eftersom jag slarvade några gånger
när vi spårade.
Strulade, tappade fokus och missade
pinnar.
Hon övervägde både noskvalster,
kennelhosta, förkylning, infektion,
erlichia - you name it,
eftersom hon tyckte att jag bar mig
konstigt åt.
Men alla kan vi väl ha bättre och
sämre dagar.
Nu är hon i alla fall nöjd med mitt
nosarbete igen.
Och tur är väl det för på torsdag
åker vi till tryffelön!
Där vi gå på kurs i tryffelsök i
dagarna tre på Risungsgård i Rute.
Till min och husses glädje har de
inga valpar just nu på gården.
Annars hade risken varit
överhängande att vi fått med oss en
hem ....
Men....
det finns 640 lammungar (jo, det heter så),
så kanske det blir en sådan istället
som smugglas med till fastlandet!
hg
Det har varit arbetsdag på klubben!
Jag slapp - men matte och några till
jobbade intensivt i lördags.
Det krattades, blåstes, lagades,
städades och fixades både ute och
inne.
Full fart.
Det ska ju bli extra fint inför
klubbens 45-årsjubileum.


Gunilla blåser, Sussi krattar, Weine
fixar välkomstskylten

Jonathan krattar, Conny mäter och
matte rensar

Arne lagar prispall, Anna krattar,
Anki och Monika tätar fönster

Siv och Marie städar inomhus.
Med så'n fart att bilderna blev
suddiga .... :-)..... för inte är
det väl fotografen det är fel på..?

Lekkamrater: Madeleine, Eskil - och
matte ....
Hon är nämligen inte så lite barnslig min
matte.
Det var några till som var med och
arbetade, men de fastnade inte på
bild tyvärr.
Men som vanligt kunde vi gott ha
varit många fler ......
hg
I går, söndag, jobbade hon åter igen
på klubben.
Hela dagen - från 07.00 - 15.30.
Hon och Christina hade hand om köket
under appelltävlingsdagen.
En insats som mottagare på
budföringen gjorde hon åxå,
men kompis Barney, som hade
startnummer ett, ville trots eller
p.g.a. det, inte springa fram till
henne!
Gissa om både hon och Barneys husse
blev förvånade!
Hund nummer två, också ett
hemmaekipage, sprang inte heller
fram.
Vad är det för fel på mig undrade
hon - är det ingen som tycker om
mig?
Men det gick lite bättre med resten
- även om inte alla stannade
ordentligt.
Tottis kompis, Yo-Yo t.ex. hade lite
väl bråttom iväg och tjuvstartade.
Barney gjorde sen bra ifrån sig
under lydnadsprogrammet med superfin
linförighet - men hoppade inte!
Så han missade uppflyttning med
futtiga 7 poäng - men det tar han
nästa gång!
Det var så nära.
hg
Idag, måndag, är allt lika snurrigt
som vanligt igen.
Tack och lov.


måndag 3 maj
soligt - med minusgrader på morgonen
Igår var matte och Knoddens tant på
introduktions-kurs/föreläsning om
funktionerna på nya kamerorna.
Uj-uj-uj - så mycket det finns att
tänka på.
Massor av inställningar som hon i
dagsläget har noll koll på.
Vi får helt enkelt experimentera och
lära oss av våra fel.
Kanske gå en riktig fotokurs till
hösten.
Till dess får ni, kära vänner, hålla
till godo med den kvalitet som
bjuds.
Hon övar flitigt och det klickar
mest hela tiden.
Va' - sa du nå't?
OK - jag fattar!
Här är en så'n där spännande boning
igen ....
Undrar om det är någon hemma?
Kanske bjuds det något gott?
Inte den här gången - inte ens en
Frolic.

Spegel spegel i pölen där ....
säg mig vem som snyggast i skogen
är.

Oj då - ser jag ut så där!
Märker att matte nog tog lite för
mycket med saxen på huvudet den här
gången.
Speciellt vid mitt vänstra öra.
(Jag avskyr när hon ska hålla på med
öronen - så jag satt inte riktigt
still precis då - det medger jag)
Hmmm, ingen höjdare precis nu när
jag ska till Gotland på tryffelkurs
med bl.a. söta Lova från Dalarna
och alla tjejerna på gården.
Undrar om de som kommer från
Göteborg också är tjejer?
Eller ve och fasa; rivaler!
Men där gäller ju att programmera in
nosen på tryffel,
så det ska nog gå att samsas - som
vanligt.
På eftermiddagen åkte vi upp till
Riddartorp, matte och jag.
Promenad ner till sjön, med bad.
Årets andra riktiga simtur.
Passade på att åter igen spegla mig i vattnet
för att se om håret runt mitt
vänstra öra vuxit ut lite.
Ni vet hur det är, man liksom hoppas
att det ska ha vuxit ut med en himla
fart.
Men, nej, ingen större skillnad.
Hoppas att tio dagar gör skillnad,
för den 13:e bär det av till
Gotland!
Och klarar jag inte av att charma
brudarna med mitt yttre så får jag
väl ta till alla
knep jag kan och visa att det är
insidan som räknas mest.
Jag menar att det gäller att både
imponera och charmera damerna (och
rivalerna)
med att dels vara en jäkel på tryffelsök och dels visa charm, gott
uppförande och omtanke.

Någon riktig
träning blev det inte uppe på
klubben - mest lek med
min taggiga, pipiga, orange favoritboll.
Och lite framförgående med
husses goda köttbullar som lockbete
i vardera änden av stora plan.
Det är stor skillnad på Mamma Scan
och Husse Bergströms köttbullar kan
jag intyga.
Jättestor!
Men Mamma Scan duger också - till
vardags.



lördag 1 maj
mest mulet +10º
och ganska kalla nordliga vindar
Nu e' re' gjort!
Idag valde matte en helt annan skog
att ta morgonpromenaden i
- en torrare, utan pölar och gölar -
men full av lattjo grejer och
upplevelser ändå.
Vad sägs t.ex. om den här gamla
rotvältan,
den innehöll Frolic kan jag berätta.

En naturlig hopp- och krypanordning.

En bra plats att ha uppletande på.

Här ligger jag och väntar medan
matte placerar ut sakerna.
Kolla speciellt in hur långhårig jag
är.
Gröna fötter på träden

Spännande boningar.
Jag citerar Nalle Puh:
Titta in till någon när som helst
om du känner för det.
Säger de "Usch, är det du!"
kan du ju alltid titta ut igen.

Vi passerade hästarna vid Kvarntorp.
Gissa vad den här ponnyn gjorde!

Först så bajsade han en liten hög.
Sen vände han sig om och nosade på
sin egen färska rykande hög!
Såg nästan ut som om han skulle äta
av det!
Är det det som kallas återvinning?
Ja, hem kom vi i alla fall
någorlunda torra,
så klippbordet kom fram och saxarna
likaså.
Lockarna föll till golvet och for
runt i vinden medan jag spanade
efter brudarna.

Efteråt blir det alltid ett rejält
godisregn på gräsmattan.

Det är man väl värd efter att ha
stått still i en timme.
På kvällen kom Zanzis matte, Iréne,
hit på en bit mat.
Utan Zanzi, tyvärr,
men hon tog sig i alla fall tid att
gosa lite med mig i soffan innan
maten.

Men att bli fasthållen gillar jag
inte -
då sprattlar jag mig loss.
Kela och gosa helt OK,
men någon knähund är jag inte.


torsdag 29
april
regnblött på morgonen - men sen
soligt och varmt
på kvällen åska

Matte både klippte till - och inte!
" " " " " "
Jag har alla lockar kvar.
Det blev ingen vårklippning idag!
Tiden räckte inte till helt enkelt.
På morgonen var det blött i skogen
efter att det hade regnat under
natten,
så då blev jag blöt av den
anledningen.
Och blöt päls är inte lika lätt att
klippa.
Visserligen är jag ju tillräckligt
torr efter nå'n timme,
men då var matte iväg och klippte
till på annat ställe.
Hon och Knoddens tant for in till
stan och klippte till på ett varsitt
nytt objektiv till sina nya kameror!
Nu har hon ett objektiv som går från
55 - 200 och fotandet tar sig nya
dimensioner!
Mitt på dagen var det soligt och
riktigt varmt (+ 17º) men då blev
jag blöt av att jag badade ....
.... och smutsig.

Nä - jag har inte lagt in en king
size prilla,
bara grävt efter rötter i skogen.
Det är faktiskt jag själv som lagt
bollen där på armstödet.
Den fick ligga där medan vi fotade
lite änder och sothöns på annat
håll.

Sen hämtade jag den innan vi gick
därifrån.
Full koll - skulle aldrig glömma min
boll

Hemma ligger jag gärna på tjejspan
på altanen,
under bordet med full koll åt alla
håll.
Kommer det nå'n väldoftande pingla
svansade förbi studsar jag fram till
grinden på två röda sekunder.

Lite klippt blev det trots allt till
slut,
Klorna och håret mellan trampdynorna
är klippta.
I morgon klipper hon nog till på
resten ska ni se ....
om det inte regnar förstås och jag
är blöt.
Hörs vi inte innan,
så önskar jag er alla en riktigt
Trevlig Valborgsmässoafton!
¯Vintern
rasat ut bland våra fjällor
och de doftar
så gott att man kan dö ....
¯¯

onsdag 28
april
sol/halvklart +10º
- men kalla nordliga vindar
Gröna fingrar?
Nä - skulle inte tro det.

Jorden är ju brun.

Dessutom köper hon ju nya pelargoner
varje år.
Hade hon haft gröna fingrar kanske
hon fått dem att övervintra.
Men det blir bättre och bättre - tre
av fjolårets stora pelargoner har
faktiskt överlevt vintern i garaget.
10 små krukor och 5 stora lyfts nu
ut på morgonen och in igen innan det
blir för kallt på kvällen.
Så får han jobba ett bra tag nu,
hussen, innan det blir så varmt att
man vågar ha dem ute över natten.
hg
Idag
har det varit träning med gänget
uppe på klubben.
Lite (understatement) svårt att
koncentrera sig var det allt.
Det doftade oerhört gott - speciellt
om Tuas matte, Siv .....
Matte lade i alla fall ett långt
spår åt mig,
så att jag skulle få jobba
ordentligt och få lite annat än
väldoftande tjejer i huvudet.
Så efter lite träning och en trevlig
fikapaus i solen, när spåret legat
till sig i 1½ timme,
gick vi iväg med sele och lina - och
handskar.
Matte håller emot allt vad hon kan
och jag drar på allt vad jag kan.
Glasögonen är lika bra att hon tar
av sig redan från start,
för huj vad det går,
över stock och sten över berg och
dal över mossa och sly
varmt och immigt blir det.
Jag markerar nog pinnarna ganska bra
men har bråttom vidare.
Fullt ös - medvetslös!
Matte plockar de pinnar hon hinner -
och ser.
Ner i fickan.
När vi kom 'i mål' räknade hon
småpinnarna : 6 st!
Och när vi kom tillbaka till gänget
uppe på klubben berättade hon för de
andra att jag stressat och strulat
så att vi bara fått 6 + 1 pinnar med
oss hem.
Borde ha varit 8 + 1.
Inte helt nöjd med vare sig min
eller sin egen insats alltså.
Rätt vad det är, när de står och
pratar,
känner hon plötsligt något hårt i en
annan ficka på västen.
???
2 pinnar!!!!
Jag hade inte missat någon!
Felaktigt beskylld för slarv.
När det i själva verket är - precis
som Weine säger - hon som har för
många fickor att hålla reda på!
Hjälpte då spårandet mot mitt
trånade hjärta?
Ja, jag åt i alla fall maten med god
aptit när jag kom hem,
men intog sen genast min position i
pergolan där jag sitter och väntar
med full uppsikt över gångvägen.

I morgon planerar matte att klippa
mig.
Hoppas hon gör ett bättre jobb än
den klantan som totalsnaggade en
lagottobroder, Totte (inte Totti)
som skulle bli fin inför en
utställning.
Nu ska ju inte jag på någon
utställning, men jag ska ju till
Gotland on två veckor.
Och då vill man ju vara fin.

torsdag 22
april
snöregn + 3º
KAMERAEXPERIMENT
Matte satt uppe i arbetsrummet och
målade när hon genom fönstret
spanade in aktivitet nere vid
fågelmaten.
Båda kamerorna fanns till hands, så
hon fotade från samma position,
genom fönstret, för att jämföra.

Gamla kameran - inzoomat

Nya
kameran - zoomat till max
Närmare än så här kommer man inte
när objektivet bara går till 55.

Här
redigerad till samma närhet som hon
uppnådde med zoomen i gamla kameran.
Helt klart bättre bildkvalitet, men
nytt objektiv är direkt nödvändigt
och står högt, mycket högt, på
önskelistan.

onsdag 21
april
blötsnö + 6º
Huvvvvvva!
Bläää vilket väder det var idag!
Flingorna som föll var så blöta att
man blev genomvåt på nolltid.
Men det hindrade oss inte från att
åka upp till klubben och träffa
onsdagsgänget.
Matte började med att lägga ett spår
åt mig
- 7 pinnar, grå förståsJ
och ett slut (också grått)
-
som sen fick vila i 90 minuter medan
vi tränade och fikade.

Tur att det finns väntkurer,
för jag fick vänta en liten stund
när matte försökte fota Madde och
Weine som tränade brukselitens
lydnadsmoment.
Här apporterar hon den tunga
apporten.

Spåret gick helt UA - alla pinnar
hittade.
hg
I går var vi ute och rekade vårt
spår inför söndagens tävling.
Det är ett roligt spår i mycket
omväxlande terräng,
men ...... det finns vildsvin i
markerna!
Så när vi går där börjar matte med
att ropa
"Nu kommer vi"!
Sen pratar hon hela tiden med mig
och klappar i händerna och tjoar.
Vi har inte stött på något svin
ännu, så tjoandet hjälper säkert.
Hoppas vi slipper för de har
kultingar nu och då vill vi inte
komma i vägen för någon mammagris.
Det finns i alla fall tydliga spår
efter vildsvinen, stora ytor är
alldeles uppbökade.

En stor trasig sten finns det också
i den skogen

I måndags var jag häst!
I alla fall tränade vi i ett ridhus
tillsammans med Madde, Tua, Tootsie
och Apache.
Det är nå't med ljudet i ett ridhus
som jag inte gillar, så det var inte
enbart roligt, men det gick ganska
bra.
Vi följde direktiven och var som
mest 3 ekipage samtidigt inne i huset.
Tua löper ju så hon kom in sist och
Tootsie och Apache har ju gemensam matte
som tränade dem en och en.

Tyvärr tog kamerans batteri helt
slut när vi var där, så det blev
inga bilder från själva träningen.

Min ena tass.
Matte håller på att lära sig använda
nya kameran.

lördag 17
april
mulet, +8º
Titt-ut!
Här har ni mig igen!

Är ni nyfikna på svaret på
bildgåtan?
Många bra och fiffiga förslag fick
vi,
och vi övervägde starkt att låta
gissningarna fortgå för det var så
kul.
Men, vi har en vinnare:
¯¯Tam-ta-ra-tam-tam-tam-taaaaa!¯¯
Fanfar för Kenneth!
Kenneth vinner ära och berömmelse i
hela Ressus cybersfär!
Och när vi ser honom här i Haninge
nästa gång ska han få en slick på
skägget.
Rätt svar är:
Åldrings-ställ för spårpinnar.
Pinnarna ska gråna snyggt och
naturligt för att inte lysa så
trävita i skogen.

Så här ska de se ut när de är klara
hg
Matte har ny kamera!
Det kommer att ta sin gilla tid
innan hon lärt sig alla funktioner
och fiffigheter - totalt oteknisk
som hon är.
Men en "tant-manual" är utlovad från
Knoddens snälla tant, så vänta bara!
Här kommer bilder från dagens första
promenad:

Började bra med att jag mötte Meja
....
.... sen blev det ännu bättre, för
då kom Zanzi

Tyvärr blev det ingen gemensam
promenad idag,
för de hade bråttom hem.
Vi fortsatte in i skogen, matte och
jag.
Det är så härligt nu när snön smält
och man kan gå fritt vart man vill.
Och vem har sagt att det ska vara
mjuk mossa och fritt fram hela
tiden?
Lite hinder och utmaningar är bara
kul.


Ibland hittar jag en snöfläck och då
passar jag på att rulla mig och 'äta
en klunk' snö.
Vem vet när nästa tillfälle ges.
Ibland duger vanligt skogsvatten.
De
Precis innan vi ko


Hemma på tomten växer det så det
knakar.
Matte ser speciellt fram emot att
alla olika pioner ska blomma och
dofta.
Vita, gula, rosa och röda!
Vilka underbara tider som väntar!
En förklaring till det som Tua
skriver i gästboken om att matte
inte ska känna sig misslyckad .....
Matte la ett långt spår till Madde.
Lite väl långt.
Och lite fel disponerat.
Ny, ovan terräng och dålig inre
kompass är förklaringen.
GPS står högt på önskelistan.

tisdag 13
april
soligt
'Close - but no cigarr'
Fortsätt
gärna gissa - vi kanske hittar en
helt ny användning av mojängen.
Men, tyvärr Knodden, vi tänker inte
ha det som tidningsställ.
Ej heller Tottis förslag som
vesslelabyrint är riktigt rätt.
Stella och Doris är så att säga på
rätt spår ....
Undrar vad Siv och Weine funderat
ut?
Vet de verkligen, eller
låtsas
de bara?
Här får ni en ledtråd:
När sol, regn och vind gjort sitt
med den här laddningen
tar vi bort dem och fyller på med
nya trävita pinnar ......
Jag kan berätta att just nu står
tingesten på uthustaket.
Undrar vad alla fåglar tror att det
är?
Ett sparvarnas Manhattan kanske.
Som sagt, fortsätt gissa!

måndag 12
april
soligt
Bildgåta
Vad är detta?
En ny 'grej' stod lutad mot spaljén
på baksidan ....

Ser lite
lattjo ut
Undersökte den noga, men blev inte
riktigt klok på vad det kunde vara.
Hmmmmm?
1,2,3,4,5,6,7 .... 24 små och tre
lite längre.
De sitter fast men går att vrida på.
???

Men
så plötsligt kom jag på vad det är!
Åh - vad fiffigt!
Smarta, praktiska husse har
konstruerat nå't!
Men vad?


Ja, vad då?
For me to know and for you to find
out.
Men så mycket kan jag berätta att
den ska stå ute i ur och skur ett
tag.
Gissar ingen rätt till i morgon, så
återkommer jag med mera info.
Och det rätta svaret får ni inom
någon dag.
Lycka till!

söndag, 11 april
soligt
Heldag i skogen
Igår jobbade vi må ni tro.
Vi var "i selen", speciellt jag,
från klockan 08.30 - till 14.30.
Matte och Barneys husse, Conny, plus
några till, har gått en
spårläggarkurs.
Den startade redan i höstas .....
men sen kom ju snön så plötsligt och
mycket
att hittills har det bara varit
teori.
Men äntligen har det blivit
tillräckligt med barmark för lite
praktiska övningar.
Nu skulle vi, d.v.s. de, dessutom
förena nytta med nöje och lära sig
varsitt spår inför klubbens
Elit-tävling den 25:e.
Vi, Barney och jag, fick börja dagen
med ett varsitt spår.
Matte hade lite hjärnsläpp när
Barney gick sitt, så i stället för
att gå med bakom och fota
stod hon kvar vid samlingspunkten
och pratade med övriga
klubbkamrater.
Ojuste och osnyggt, kan man tycka -
och synd.
Mycket synd.
För det blev inga bilder på det
ekipaget.
När det sedan blev vår tur ...
.... ja, då gav hon minsann kameran
till Conny .....
så det blev några bilder på oss.

Innan start
Sen bar
det av in i skogen

ömsom på snö
ömsom på barmark

lite väl fort ibland

Jag missade två pinnar
men hittade slutet
(ni ser den på marken till vänster)
och fick min belöning: korv och
köttbullar.

Sen skulle de få jobba med sina
respektive elitspår.
"Följ efter mig" sa Bosse - "och
räkna stegen!"
In i skogen med en massa snitslar.

"235" sa Tage
och vi markerade med orange snitsel där vi ska lägga en pinne på själva
tävlingsdagen.
Över stock och sten ...

.... över berg och dalar


Två långa spår på vardera ca 1,5 km.
Barney och jag gick med varsin gång
för att kolla att de gjorde rätt.
Och för att sen kunna hjälpa till
när Conny och matte ska lära sig
spåren 'utantill' inför själva
tävlingen.
De avslutade med fika och lite
taktiksnack.
Barney och jag vilade i bilarna.

Jag var i alla fall nöjd
med dagen.
Kul att få spåra, kul att få gå med
i skogen, gott att få både korv,
köttbullar och leverpastejmacka.
Vädret igår var kanske inte det
allra bästa, lite råkallt med hög
luftfuktighet,
men jag tror att det bara var
tvåbeningarna som frös.
Och det gjorde de bara då de satt
still - inte när vi stövlade runt i
skogen det kan jag intyga.
Idag däremot blev det riktigt fint
väder
och matte och husse har suttit i
solen på baksidan med ett varsitt
glas vin och lite grillad halloumi.
Jag fick torkade kycklingchips.
Nu är klorna klippta och jag är redo
för en ny vecka!

tisdag,
6 april
soligt
Också
ett vårtecken
- om än
inte lika trevligt som t.ex. en
blåsippa -

Idag åkte det på, fästinghalsbandet.
De har mått så gott där under
snötäcket, de små äckliga
fästingarna,
att de överlevt vintern i otaliga
mängder.
Nu kommer de fram, de små djävlarna.
Och ska jag nu få börja vistas i
skogen igen
och gå med nosen i backen för att
spåra,
vill det till att vi förebygger så
gott det går.
Så på med 'skyddsutrustningen'!

Idag var matte på ett betydligt
lättsammare humör.
Jag också!
Snön som föll igår är borta tack och
lov.
Tänk vad vädret kan påverka.
Kul promenader och bra träning som
avslutades med uppletande.
Hur tjusigt som helst!
Två korridorer med tre saker i varje
- klockrent!

måndag,
annandag påsk, 5 april
mulet, snövitt och slaskigt
Vart
tog den vägen?
Våren
alltså.
Vart tog den vägen?
I morse när vi vaknade var hela
världen vit igen.
Ni må tro de var ledsna i hela
ansiktet, både husse och matte.

Jag gjorde mitt bästa för att leta
reda på den.
Sökte överallt - ner i minsta
skrymsle.

Jag gjorde allt i min makt för att göra matte och husse
lite gladare,
mig spelar det just ingen
större roll vad det är för väder.
Men det är klart .....
.... en träningseftermiddag tillsammans med Barney och Knodden gick om intet.
Vi hade minsann planerat både uppletande,
spår och lydnadsträning.
Nu får vi göra ett nytt försök när snön har
smält.
För det gör den.
Smälter alltså.
Det är ju april, och då blir det
sådana här bakslag.
Det borde de väl ha lärt sig vid det
här laget.
Jag hittade penséer ....

... och
några andra blommor.

som jag trodde skulle göra dem lite
gladare ....
Utan större succé - de var lika
dämpade för det.
Tulpanerna på köksbordet då?
Kunde de hjälpa upp humöret kanske?

Inte speciellt, men det är i alla
fall tur att de finns,
för annars hade de nog varit ännu
dystrare.

lördag,
påskafton, 3 april
soligt med tvåsiffriga plusgrader på
eftermiddagen
Idag gick vi plus!
Idag har jag spårat för första
gången i år!
Och hur gick det då kanske ni
undrar?
Som sagt: Vi gick plus!
??????
Så här var det.
När matte kom hem efter att ha
spenderat tid - och pengar - på
hundmässan i Älvsjö,
åkte vi upp en sväng till klubben.
Jag hade ju haft det slapp och skönt
i lugn och ro under tiden
tillsammans
med husse i solen,
så hon tyckte att jag behövde jobba
lite extra.
Spår eller uppletande skulle det bli
- beroende på hur det såg ut i
skogen.
Och det lät ju bara bra.
Väl uppe på klubben konstaterade hon
att solen gjort en hel del åt
snötäcket de här senaste dagarna,
så hon pinnade
(förlåt kunde inte
låta bli)
iväg med sju pinnar och en
slutpinne.
Kom tillbaka efter en stund.
vi tog en promenad och tränade lite.
Jag var inte till min fördel på
appellplan,
verkligen inte.
Matte förstod inte vad det var som
var fel - ingenting verkade fungera.
Men jag vet ju att jag bara var så
spänd på att få komma iväg och
spåra.
När det gått en dryg timme gick vi
äntligen iväg med sele och lina.
Spåret gick på både snö och barmark.
Jag tycker att jag spårade bra,
plockade upp pinne efter pinne.
Matte tyckte att jag hade alldeles
för bråttom,
men såg ju att jag följde spåret,
Och hon tog glatt emot pinnarna när jag
lämnade över dem
och 'betalade' med lite
korvslantar.
När vi kom 'i mål' räknade matte
pinnarna.
Åtta stycken!
?!?
8 småpinnar plus slutpinnen!
En för mycket alltså.
Vi, d.v.s. jag, hade hittat
en extra pinne.
Inte illa!
Eller????
Härligt att få komma igång med lite
träning och jobb.
Skön känsla av viss trötthet
efteråt.
Den här fällen köpte matte åt mig på
mässan.
Jag invigde den direkt.
Helt OK faktiskt.
Den blir nog jättebra att ha med när
vi ska övernatta någon annanstans,
t.ex. på Gotland i maj och
september.

Zanzi fick en likadan av sin matte.
Man kan kanske inte hålla med om att
hon gick plus på mässan .....
.... men det beror ju förstås på hur
man räknar .....
Förutom fällen kom hon hem med både
ny jacka och skor.

onsdag 31 mars
mulet och ett par plusgrader
Idag
handlar det mesta om igår.
Igår
hade vi stämt träff med Totti
och hans tant på hans domäner ute i
Mälarhöjden.
Träning och promenad stod på
programmet.
Solen sken och det var varmt och
skönt.
Vi började med träning på en grön
gräsmatta!
Hur läckert som helst att springa på
- och linjerna var bra att ha som
hjälp.

Medan vi tränade höll ett par
grabbar på med klottersanering på
förrådet bredvid.

Härlig barmark precis bredvid
fotbollsplanen var det också.
Barmark och goda, ätliga rötter
..... kanske med tryffelsmak?

Efter träningen guidade Totti oss på
en av sina favoritpromenader.
Vi letade blåsippor i blåsippsbacken
......

.... gick vidare ner till sjön
(Mälaren) ....
där fanns det fastfrusna stenar i
isen och ett par vedträn att
apportera .....
Först plurrade Totti, sedan jag.
Men inga problem - vi klarade oss
upp på isen igen.
Lite blötare, men lika glada för
det.

Tilläggas bör väl att det var
alldeles nära strandkanten, så någon
fara för vårt liv var det aldrig.
Sen .....
.... på hemvägen mötte vi en tjusig,
portugisisk tjej må ni tro.
Jag tror hon hette Inki.
Att jag gillar tjejer har väl inte
undgått någon.
Alla tjejer - men i synnerhet svarta
tjejer!
Jag sa: "Min sköna får jag lov ska vi
dansa ett slag"

Och hon sa:"Ja tack gärna!"




Det var en mycket trevlig dag!
En riktig vårdag!
Tack Totti för att du tog oss med -
och tack Britt-Marie för alla fina
foton.
Idag har vi tränat med
onsdagsgänget.
Ja, tränat och tränat .....
Lilla planen är avstängd och stora
planen full med snö.
Så det blev bara lite framförgående
och inkallning.
Men sen gick vi upp till
uppletanderutan uppe i skogen och
körde uppletande.
Årets första riktiga jobb.
Så kul!
I morgon tar väl matte en tur med
kvasten kan jag tro ...

så jag passar på att önska er alla
en riktigt
GLAD
PÅSK!

måndag 29 mars
mulet och ett par plusgrader
Inte
Torstens fel!
Inte ens om han av misstag skulle
råka halka in på snödansen och ta
några felsteg ....
Nä, nu är det hussens fel om det
blir snökaos.
Kolla bara - han kunde inte hålla
sig!
Vinterdäcken åkte av och
sommardäcken på.
Och det brukar ju aldrig slå fel
.....
eller snarare; det brukar alltid slå
fel och frammana snö och elände.
Håll tassar och klor att det inte
blir så i år.


Snön över just de här julrosorna
försvann bara för två dagar sedan.
Nu står de där med böjda nackar och
väntar på att få slå ut och visa sig
i hela sin skönhet.

Åh, vad det ska bli härligt med
barmark!
Alla vårar är ju efterlängtade, men
jag tror mig känna fler,
inte bara husse,
som tycker att just den här våren är
extra efterlängtad.

fredag 26 mars
halvsoligt och plusgrader
Voff-voff-voff
Vofför gör di på detta viset?
Voffel-dagen var ju igår!
Fick jag voff-lor då?
Nix!
Alla andra fick.
Men inte stackars lilla jag.
Men,
jag fick voff-lor idag.
Man kunde kalla det för Våffel-dagen!
Hur nu en dag med
våfflor kan kallas fel?
Snarare så att
alla dagar utan
våfflor är fel dagar!
Eller vad tycker ni andra?
Shit the same - huvudsaken är
att jag fick!
Husse menar att det är bäst att mata
- annars sväljer jag den hel utan
att njuta ......

Och jag fick slicka skålen som matte
vispade grädden i.
Skinande ren - bara att ställa
direkt in i
skåpet.

Efter morgonpromenaden blev det
dusch.
Efter duschen blev det ....
...
blöt-hund-fnatt.

Efter blöt-hund-fnattet,
när matte rättat till alla mattor,
fixat till överkastet, puffat upp alla kuddar och rättat
till möblemanget
- och när jag torkat någorlunda -
kom klippbordet fram och jag fick
pälsen putsad.
Vi fick nämligen lite gliringar här
om dagen av Maddes husse som frågade
om det var länge sedan jag klippte
mig.
Nu blev det kortare men inte för kort ... vi litar
inte riktigt på att vårvärmen har
kommit för att stanna.
Vi tar nya tag med saxen om någon
vecka eller så.
Idag har alltså varit en bra dag -
so far:
Lång morgonpromenad med sökövningar,
lite drillning och lek,
dusch, päls-ans och våfflor!
Nu ska ni få höra!
Det kan bli bättre.
Vi kan bli bättre!
Vi ska bli bättre!
Framför allt ska matte bli
bättre!
Vi ska helt enkelt bli superbra och
oslagbara!
Akta er vilket team vi kommer att
bli, matte och jag!
Vi ska nämligen på kurs!
Vi ska till Gotland i maj och
förkovra oss!
I tryffelsök!
Gissa om vi ser fram emot det!
Ha en skön helg!
Vänta, vänta - bara en sak till:
Mössa nummer fyra är klar!
Den ska till Chabos matte.

Vad säger du Elliot - duger den?
Eller får du lust att sätta tänderna
i den och gräva ner den i
mössgraven?

måndag 22 mars
blå himmel och soligt
minusgrader på morgonen, men härliga
plusgrader på dagen
Inte
riktigt dags att gå barfota, men
nästan ....

Matte tog av sig skorna och kunde
inte låta bli att 'spåra' lite
Morgonens promenad gick via vår
aktiva bävers domäner vid
Slätmossen.
Igår låg ett stort träd fällt tvärs
över gångvägen.
Då hade vi inte kameran med.
Idag var kameran med men då hade kommunalarbetarna jobbat
snabbt må jag säga.
Redan före 08.30 var trädet
itu-sågat och flyttat.
Men spåren efter bäverns gnagande
finns ju kvar.

Kolla speciellt in "pennstumparna" i
bakgrunden.

Vi gick över till
Rudans friluftsområde och tog en
promenad runt den nedre sjön.
På väg dit hittade jag en gammal
grindstolpe - av sten - som är som gjord för en puss-(d.v.s. godis) sugen
stengetslagotto.
Kolla in skuggan ..... rena rama
Parthenon.

Snacka om att sätta sig själv på
piedestal!
Det ÄR Ressu som självmant hoppar
upp på grindstolpen - utan hjälp!
Jag provade en massa puss-stenar, en
del med framgång andra inte.
De stenar dit matte också kunde pulsa fram
till blev godkända, och hon
belönades med en puss.
Eller hur det nu var .... jag fick i
alla fall godis

Sista biten hem blir alltid i
koppel,
men vem som håller i det är inte
lika viktigt.

Sisten hem är en rutten sill!

Behöver jag säga att det inte var
jag som blev en rutten sill?

fredag 19 mars
+ 5,4º
mulet och t.o.m. lite regn
Vårtecken!

Årets första tussilago!
Matte kunde inte låta bli.
En enda, plockade hon, mest för att
glädja hussen som lider av den långa
vintern.
Resten fick stå kvar i backen.
Nu väntar vi på blåsippor, vitsippor
och liljekonvaljer.
Fram för fler vårtecken!
Ett annat vårtecken är att jag blir
duschad efter i stort sett varje
promenad!
Tassar och mage blir ju både sandiga
och smutsiga nu när snön smälter och
allt är brunt och fult.
Ett kärt besvär, säger matte - än så
länge.
Fram för fler vårtecken!
Något av ett frågetecken däremot
?
är att jag vill gå runt pölarna - inte
rakt igenom som tidigare.
Matte är lite konfunderad.
Har jag blivit rädd för att bli
blöt?
Har jag blivit en badkruka?
Jag, som utan tvekan hoppade i och
simmade efter min favvoboll,
som höll på att blåsa ut till havs
när vi var på
Gotland i november.
Då var det 0-gradigt och snudd på
storm!

Nu försöker jag undvika att gå i
grunda pölar med smält snö!?
Konstigt - mycket konstigt!
Hur ska det bli med vårens alla härliga
gyttjebad?
Hmmmm - vi får helt enkelt avvakta
och se.
En riktigt härlig helg önskar jag er
alla!

tisdag 16 mars
-5,4º
på morgonen
sol från en klarblå himmel
lite drygt
2½ timme
tog
morgonpromenaden idag!
Vi gick och gick och gick.
Provade nya stigar, gick lite till, lekte,
tränade och jobbade lite längs vägen
där det fanns utrymme.
Till slut mötte vi ett par ryttare
som vi frågade var vi var ....
"Nästan framme vid Österhaninge
Kyrka" svarade de
och gav oss lite tips om hur vi bäst
skulle ta oss tillbaka utan att
behöva gå längs stora motorvägen.
Vi lydde deras råd och slapp ringa
husse för att bli upphämtade.
Så här ser mina nya 'söka-upp-och-apportera-pinnar'
ut .....
... något lite tjockare och längre
än en tändsticka som ni ser.

Matte lägger ut två/tre stycken på
en passande yta med barmark eller
tilltrampad snö
och så får jag leta upp dem en och
en.
Bortsett från att det är kul att
jobba med nosen,
så resulterar ju avlämnandet i korv
eller nå't annat gott.
Vem jobbar väl gratis?

måndag 15 mars
några få minusgrader på morgonen
sol från en klarblå himmel
för exakt
5 år
sedan
kom jag hem hit till Krogtäppan för
första gången.
Då var det minsann -15º och nästan
lika mycket snö.

15 mars 2005
15
mars 2010
5-årsjubileum - det är väl värt att
fira .....
Med lite HB-glass kanske?
(HB=HästBajs)

Nähä, inte det
En glasspinne då?



Nåja, kanske blir det en
leverpastejmacka till lunch om jag
sköter mig väl.
Och lite äkta vaniljglass i kväll
tillsammans med husse när matte är
iväg på möte uppe på klubben.
Skött mig väl har jag gjort den
senaste tiden.
Matte är helnöjd med min attityd och
vilja - och kapacitet.
Vi hittade t.ex. lite barmark igår -
en liten plätt i och för sig, men
tillräckligt stor för att träna
nosarbetet på.
Jag fick både träna
vittringsövningen som ingår i
Elit-klassen,
och nosa upp och apportera små små
stickor,
bara snäppet större än tändstickor.
Behöver jag säga att det gick bra?
Lite varianter på uppletandeövningar
på lämpliga ställen i skogen har vi
också haft för oss.
Matte slänger ut handskar och andra
saker där skaren bär min tyngd, utan
att jag ser,
så går vi en sväng och kommer
tillbaka efter en stund
och så skickar hon mig för att leta.
Kul!

skaren bär mina 17 kilo


Jag vet att matte lovade att inte ta
en enda vinterbild till ...
men idag, på 5-årsdagen, har hon
gjort ett undantag.
Det är väl OK - för vad ska hon göra
när snön ligger kvar i sådana enorma
mängder?
Mina tankar om de här fem åren:
Jag har fått ett bra hem tycker jag
- i det stora hela.
Husfolket är helt OK, jag gillar dem.
De älskar mig förbehållslöst och har
varit snälla.
Jag har fri tillgång till husets
soffor - och har en bra egen
bädd.
Maten också i stort sett OK -
i alla fall regelbunden.
Kunde
vara lite mera leverpastej, oxfilé
och glass förstås.
Långa härliga promenader, lek och
roliga aktiviteter och upplevelser i
lagom dos.
Kurser, utbildning, träning och
tävlingar likaså.
Speciellt gillar jag att spåra och
söka tryffel - och det man gör gärna
gör man i regel bra.
Jag ska bara lära matte att lita
lite mer på mig så att hon inte blir
så nervös.
Jag trivs och mår bra.
Jag har bra grannar och kompisar.
Jag har inga tankar på att byta bort
det jag har.
"Man vet vad man har, men inte vad
man får".
Mattes tankar om de här fem åren:
Inte en nano-sekund har jag
ångrat eller muttrat över att vi
skaffade Ressu.
Inte ens när det är minus 25º
och busväder, inte ens när Ressu åt
upp halva chokladtårtan och vi var
tvungna att åka akut till
veterinären (2.200:-),
inte när han tuggade sönder dyra
dojjan i Österskär, inte när han totalt
struntat i mina 'order' och rusat
efter löptikar......
... inte en nano-sekund ... även om
det undsluppit mig en och annan
svordom!
Det har varit fem härliga år.
Och tänk vad mycket nytt jag lärt
mig längs vägen och vad många
trevliga människor och hundar jag
lärt känna.
Att ha turen att ha fått en så
härlig hund som Ressu, så trevlig,
glad, arbetsvillig, uthållig, duktig, smart, rolig,
snäll, kelig och busig -
vad mer kan man önska sig?
Ja, det skulle vara en till då - som
jag kunde göra mindre fel längs
vägen med.
Frågan är om Ressu instämmer i den
önskan.

torsdag 11 mars
plusgrader hela
dagen!
sol från en något disig himmel
En fluga gör ingen sommar.....
.... men det är väl kanske i alla
fall början på en ....?

Den här kröp på fönstret idag.
Dagens långa promenad tog vi runt
Rudansjöarna.
Där finns bl.a. freesbee-golf-grejor.
Och på hål 17 gjorde vi hole-in-one
.....

Skulle inte tro det!
Ingen som vet hur sopigt matte
kastar tror egentligen på det.
Hon kan varken kasta boll eller
apportbockar, tro mig - jag vet.

onsdag 10 mars
plusgrader hela
dagen!
+ 1.5º på morgonen, +9º mitt på
dagen
sol och klarblå himmel.
Hej husse!

Vad har du haft för dig hela
förmiddagen medan jag och matte
varit på promenad och uppe på
klubben och tränat?
Har du suttit här i solen och löst
korsord hela tiden?
Jasså, du säger att du gjort ett och
annat nyttigt handtag också,
t.ex. skottat bort is från uppfarten
och planterat om pelargonerna ....

.... och tagit sticklingar.

Härligt - då blir matte glad.
Allt som främjar vårens ankomst gör
henne extra glad.
Och en glad matte är en bra
matte.....
Hoppas pelargonerna tar sig och blir
lika stora och fina som förra året.
Förresten - har du märkt att det
låter och rinner i stuprännan?
Kan det vara våren?


torsdag 4 mars
- 5º
hård blåst med 'narig' snö

Var är våren?
Det är hur mycket vinter som helst
där ute.
Vinden viner och snön bildar våkar
och det är ganska så ogästvänligt
väder där ute.
Matte har sagt att hon vägrar ta en
enda vinterbild till i år.
Hon är så trött på det vita nu att
hon varken ser det vackra eller
roliga med den längre.
Det är synd, för det har minsann
funnits situationer som hade blivit
roliga bilder, bara kameran hade
varit med.
T.ex. idag, när vi skulle gå i
skogen.
(Matte är trött på mina nosiga
koppelpromenader också, så hon ville
bort från alla dofter och
distraktioner)
Stigarna, som vi pulsat fram i bara
för någon dag sedan, är nu
fullständigt överblåsta och gömda
under snö,
otrampade och osynliga.
Det har bildats nya formationer av
snön som lurar ögat.
För det mesta bar snön mina 16 kilo
och jag tog mig fram ganska bra,
men matte stackaren, hon sjönk ner
djupt över knäna.
Svårt för henne att lyfta fram benen
då, och när hon genast sjönk ner
igen var hon helt enkelt tvungen att
krypa.
Det hade jag gärna haft bildbevis
på.
Hon kröp flera meter!
Undrar just vad de som ser de spåren
i snön tror?
Om det nu skulle finnas någon som är
så knäpp att hon/han ger sig ut i
skogen när det ser ut som det gör
nu.
Om fem veckor har klubben sin första
lydnadstävling för i år.
Fem veckor!!
Och om sex veckor den första
spårtävlingen.
Hur ska det kunna bli barmark till
dess?
Vi har i alla fall inga planer på
att ställa upp på någon tävling så
här tidigt på säsongen.
Det behövs nog en hel del
ytterligare drillning - av oss båda.
-:-
PS. Mössa nr tre är nu klar. I
samma färger som mössa nr 2.
Matte har fått en 'beställning' på
en mössa också, väntar bara på
garnet så att hon kan börja virka
igen.
Tänk, att om någon skulle ha sagt
att hon skulle börja virka för bara
någon vecka sedan .......
Ingen skulle ha skrattat högre än
matte själv.
Handarbete är verkligen inte hennes
starka sida.

söndag 28 februari
+3º
mulet och slaskigt
Mössa nr 2 ...

... blev klar under damernas tremil
i går kväll.
Bättre - dvs. rätt - teknik
den här gången.

Lite fel i färgåtergivningen - är
mera grön-brun i verkligheten.
Fortsättning följer
.... kanske
för det här var ju både kul,
kreativt och
snargjort.
I övrigt en ganska trist dag.
Koppelpromenader på slaskiga
gångvägar.
Dåligt med träning och fria
övningar.
Inte ens i djupa
skogen går man säker för löptikar
.....
I går kämpade matte med mig in i
skogen för att jag skulle slippa
alla dofter här längs stigarna.
Hon pulsade tappert i den
uppluckrade snön och jag skuttade
glatt och obekymrat.
Ingen hade ju gått där på länge.
Inga distraherande dofter.
Men plötsligt har vi en kille med
tre hundar framför oss.
Han frågade om den ena var vår, för
själv gick han där med sina båda
tikar, som löpte.
Den tredje hade hakat på för ett bra
tag sedan och han blev inte av med
den ......
Inte en matte eller husse i sikte.
Jag talade om för honom, hunden
alltså, att det där var ett jäkla
oskick,
man ska inte sticka från sin
matte/husse ....
och så pulsade vi vidare åt ett
annat håll, matte och jag.

lördag 27 februari
+1,5º
mulet och dimmigt
OS-mössa ?????
Även min matte har drabbats av
OS-hysterin.
I alla fall vad gäller de härliga
mössorna.
Ja, alla härliga tjejer och killar,
i sina roliga mössor, som glittrat
med ögonen och lett sina fantastiska
leenden
efter framgångar i skidspåren och på
skyttevallar och curlingbanor har ju
naturligtvis bidragit till
att alla vill ha en Sverigemössa.
Så även matte.
Men det var otroligt länge sedan hon
höll i en virknål.
Och även då, när det begav sig, var
det en smärre katastrof.
(Hon fick byta och ha träslöjd med
grabbarna till slut - syfröken bröt
ihop och körde ut henne. Sant)
Garn och virknål inhandlades.
Fort gick det - och innan kvällen
var över var mössan klar.
Men såg den ut som en OS-dito?
Knappast.
Helt annat stuk
L.

Jag la vantarna på den - kanske kan
jag ha dragkamp med Elliot om den.
Men hur virkar man då egentligen?
Tillbaka till affären för att fråga
råd.
Fick tips på en hemsida där det
fanns virkskola med
video-beskrivning om hur man gör
halvstolpar.
Nya garner inhandlade.
Skam den som ger sig.
Fortsättning följer .....

torsdag 25
februari
- 13º
mulet
Nu är det
koppelpromenader som gäller .....
I alla fall här på hemmaplan.
Redan i ett par veckor har jag märkt
att någonstans i området finns det
minst en tik som löper.
Det är ju alltid intressant, men
fortfarande 'hanterbart' enligt
matte.
Men när Zanzi löper - då finns det
ingen spärr.
Då duger varken Sahara, Laika eller
Moa - eller matte.
Inte en chans.
I morse drog jag - med kopplet på -
i 'hundra knyck'.
Vi hade stannat för att prata lite
med Sahara, men ....
som sagt
inget går upp mot Zanzi.
Matte ringde och förvarnade Iréne
och Zanzi om att en friare var på
väg ...
och så småningom fick matte ett
stadigt tag om kopplet igen.
Hos Strövelstorparna har de minsann
zoomat in dvärguvar,
här tyckte matte att det var
speciellt med en hackspett på vårt
fågelbord.
Matte hade hört på radion att
småfåglarna över hela landet ratade
talgbollarna i år.
Vad som var orsaken kunde experterna
inte svara på,
men en av dem sade att han märkt att om man hamrade sönder bollen blev den
mer aptitlig.
Så det gjorde matte, hamrade på
bollen så att den liksom löstes upp
.....
- och då kom en hackspett!!!???

Nu mitt på dagen har temperaturen
ökat (eller minskat) till -1º och
solen försöker tappert bana sig fram
bland molnen.
Är det för tidigt att börja
hoppas???
Matte har lovat att ta en tur upp
till klubben för att träna lite och
gå en relativt doftfri promenad -
utan koppel!
Sen ska hon tillbringa eftermiddagen
och kvällen som barnvakt åt lilla
Alma.
Jag och husse ska ha en killkväll.
Säkert bjuder han på G-L-A-S-S,
för han är minst lika tokig i det
som undertecknad.
Vi hörs!

måndag 22
februari
- 23º
soligt och vindstilla - tack och lov
Kolla! Matte kolla!
Det är någon utanför fönstret!
Plötsligt, när vi satt på
övervåningen och jobbade jag och
matte, kom det någon gående utanför
fönstret.
Jag fattade ganska direkt att det
var husse som skulle skotta taken,
men visst ser det knasigt ut.

Nu är en stor del av snön på taken
borta
och överhänget som hotade att rasa
ner vilken minut som helst likaså.

Koltrasten burrade upp sig och sökte
en plats i solen.


söndag 21
februari
- 15º
ganska soligt - men kallt och massor
av ny snö.
Jaha, så var söndagen över.
Klorna är klippta, öronen ryckta och
tassarna smorda,
- jag är redo för en ny vecka!
Morgonens promenad blev en höjdare
för vi sprang ihop med Zanzi och sen
fortsatte vi tillsammans.
Matte har skadat sitt knä.
Klantade sig lite igår, fastnade med
foten i ett hål och ramlade åt sidan
och sträckte knät.
Nu har hon ont och går illa - och
väldigt sakta.
Så hon trodde att jag skulle frysa
eftersom vi skulle vara tvungna att
promenera i sakta mak i på oplogade
gångvägar.
Satte alltså på mig mitt nya täcke
för första gången.
Men tji - vad hon bedrog sig!
Vi mötte ju Zanzi!
Bara det gör ju att jag blir varm.
Så efter den första
hälsningsceremonin åkte täcket av -
behövdes garanterat inte längre.

Snön var lättforcerad, så vi vek av
från gångvägen in i skogen.
Matte och Iréne pulsade tappert och
vi hade kul.

På sina ställen har marken höjts och
grenarna sänkts så pass att
tvåbeningarna nästan måste krypa.


Tänk om matte haft koll på
kamerainställningen - då hade ni
kanske sett att bilden föreställer
Zanzi som hoppar i snön.
Till sist en bild på isrosorna vårt
köksfönster.


lördag 20
februari
- 12º
blåsigt, snöigt och mulet
Som sagt, det är inte jag som
ogillar snön här i huset.
Massor av ny lätt snö har kommit
under natten - och mer väntas,
Jag förstår att husse suckar - han
ska ju skotta.
Men jag har ingen förståelse över
att matte suckar för våra promenader
är ju bara så härliga.
Massor av härlig snö att pulsa i.
Och flingor att fånga.
Och sorkar att jaga.
Kolla bara!

Ingen sork - men ny snö smakar också
gott


istappar mot en bergvägg

På vissa ställen var det ordentligt
djupt och jag fick plöja mig fram,
men snön var så fluffig och fin att
det bara var kul.

Jag har full koll på mina
puss-soffor även om de är helt
insnöade.
Här markerar jag tydligt så att
matte inte ska missa den
- vill ju inte gå miste om en enda
puss-godis.
Efter 1½ timmes pulsande och
hoppande i snö, blåst och kyla
var det skönt att komma in, äta en
bit
och sedan vila på maten på sängen i
arbetsrummet
medan matte jobbar med
klubbtidningen och hemsidan.



torsdag 18
februari
- 4º
lite sol, men
mest mulet
¯¯Ja,
se det snöar, ja, se det snöar - det
var väl roligt, ha-ha?¯
Eller???
Nä - skulle inte tro det.
Det räcker!
Det räcker mer än väl!
¯Snälla,
snälla, snälla¯
Snälla Torsten - snälla, snälla
Torsten
lär dig stegen till vårdansen!
NU!
Lär ut dem till din lilla Elsa också
...
och dansa sen för allt vad tygen
håller!
Eller dansa snödansen baklänges!
Gör något - fort!
För nu har de till och med utfärdat
en 'klass 2-varning' här till
helgen.
Ytterligare 30 cm snö!?!?!
OBS!
Märker att matte tar sig lite
friheter ...
Det som står här ovan om snön har
inte jag dikterat,
det är helt och hållet hennes egna
ord och tankar.
Jag personligen gillar själva snön
och har inga problem med kylan,
men tycker att
promenaderna blir lite 'spårbundna'
och förutsägbara.
Många intressanta möten blev det
på morgonpromenaden.
Det började med att jag upptäckte
att både Viktor och lilla Lina kom
gående bakom oss på gångvägen.

Det blev en stunds tvekan om vem jag
skulle prioritera.
Inte Viktor, honom struntar jag
fullständigt i,
och egentligen bryr jag mig inte
speciellt om Lina heller.
Men Linas matte och husse åker i
permobil - och den är full
med godis!
Jag tvekade länge; Lyda mattes
inkallning eller Linas godis?
Men valde rätt
- tyckte matte i alla fall -
och fick belöning av henne i form av torkad
blodpudding.

Lite senare mötte vi delar av
'cocker-ligan' - bara 6 stycken
idag.
Det räcker mer än väl det också.
Plus
Sahara.
Ser ni mig där till vänster med nosen i baken på
en synnerligen intressant dam.


En 'cockra-doodel'- tjej som löper!
Men hon var inte så himla förtjust i
min uppvaktning, så jag gav upp till
slut och gick vidare med matte.
Vi pulsade och klättrade - och
hittade faktiskt en ny stig idag.
Kul - men den var ganska kort, så
det gav just inget mer än tre nya
pinkar.


När vi kom hem tog matte fram
klippbordet och saxarna och putsade
pälsen - igen.
Nu är det inte bara Elliot som är
nakenfis.
När man är nyfriserad är det extra skönt med
lite nysnö i pälsen.

Tyvärr framgår
det inte på fotot hur nysnön glimmar
i pälsen.

tisdag 16
februari
- 13º, på
morgonen men bara - 2º
på eftermiddagen
mest mulet
So far
en ganska bra dag
Matte är precis lika trött som jag
på att lunka på i samma gamla
upptrampade spår.
Så tråkigt - samma rundor hela tiden
- utan större variation.
Men vad ska man göra denna snörika
vinter?
Så idag hade vi tänkt ta
morgonpromenaden i skogen på andra
sidan Dalarö-vägen.
Men precis när vi skulle vika av in
i skogen mötte vi Moa igen,
ändrade oss och slog följe med henne
runt fågelsjöarna vid Slätmossen i
stället.

Det var kul det med - roligare när
man är två.
Vid Slätmossen finns en mycket aktiv
bäver som avverkar virke med stor
frenesi.
Vi har aldrig sett själva bävern,
men spåren är ju tydliga.
Man ser hur den har åkt kana ner på
isen och gnagt på stammarna.


Ett
tag tittade solen fram och lyste
svagt på stammarna i vår skog.
Jag säger som Torstens matte: "Man
ser inte skogen för bara träd"


Herre på Krogtäppan - det är jag
det.
På eftermiddagen åkte vi upp till
Riddartorp för att promenera och ev.
träna lite.
I en snöhög hittade jag en grotta
som jag inspekterade noga,
men det saknades skafferi eller
matförråd,
så jag konstaterade snabbt att jag
inte är beredd att flytta in.

Full rulle ner till sjön.

Ser ni
spökhunden?
Det var vackert med rimfrost på vass
och alar,
men vi vågade oss inte ut på isen
för det hade kommit upp lite brunt
vatten i snöspåren - och då blir det
lite läbbigt tycker matte.

Vi tränade också på klubben -
alldeles ensamma.
Det är så kul att få jobba
ordentligt, även om det blir korta
stunder och ganska långt mellan
gångerna.
Matte var helnöjd med min insats och
jag var nästan nöjd med hennes.
Det där med höger och vänster är
nämligen inte hennes starka sida.
Hon dirigerar med handen åt
vänster men säger "Apport höger"
Jag sprang åt vänster, hämtade den
hon egentligen menade,
men men men .... man undrar hur det ska gå om vi
någonsin kommer så långt att vi
vågar tävla?
Då är hon ju dessutom nervös och
extra hispig.
????
I morgon är det onsdag och träning
med gänget igen!
Ikväll är det skidskytte som gäller!
Heja Sverige!

lördag 13
februari
- 4,5º,
mulet, blåsigt, snöigt - och trist
©©©©©©©©©©©©
I morgon
är det alla hjärtans dag!
Jag skickar hjärtan och snöpussar
redan idag till alla tjejer!
Alla!
Ingen nämnd och ingen glömd!

Jag har fått plakett!

På klubbens årsmöte i torsdags fick
vi
motta plakett för vårt 2:a pris i KM
i lydnad (Kl 3-Elit).
Kul - det var ju ett tag sedan, så
matte hade alldeles glömt bort det.
En annan som också fick pris -
första pris -
var kompis Barney med husse Conny
som vann KM:et i Appellklass (spår).
Han fick motta vandringspriset
'Årets Viking'.
Gissa vem som hade det sist?
Klubbens ordförande, Jonathan fick
massor av priser.
Det var han och hans Ice som knep
första platsen före oss.
Det gick bra för andra
träningskompisar också.
Ann och Iris gick minsann inte
lottlösa från priser de heller -
de vann KM spår lägre klass.
Marie och Chabo fick tredje pris i
KM i lydnad (Kl 1-2)
och Weine med Madde fick tredje pris
i KM spår Elit.
Jag har också fått ett täcke.
Jag kan tänka mig att det kan vara
skönt att ha när det snöregnar och
blåser ....
Vi får se .....

.... men jag tror jag föredrar att
vara utan.
Har i alla fall klarat mig bra utan
täcke så här länge.
Fast, det är klart, blir det - 20º
igen, så kan det ju vara jätteskönt.

En ny länk är tillagd på min
länksida.
Det är lilla Tua som skaffat blogg.
Vi ska med nöje följa hennes
framfart och framsteg.
Och vi hoppas - och tror -
att även 'storasyster' Madde får
vara med och blogga.
På
Här Tua och Madde tillsammans med
matte Siv och husse Weine på
lydnadsplan.
Tua med öronen på helspänn och Madde
lite mera avslappnad.

fredag 5
februari
Hade
egentligen tänkt hoppa över
'bloggandet' idag,
men så skulle matte ta med kameran
på morgonpromenaden ...
Fotandet började redan när hon
snörde på sig kängorna.
Då, när skorna skall knytas, letar
jag alltid upp husse som får ge mig
vad vi kallar 'skoknytarklappar'.
Alltid - var han än är i huset.

Så här såg det ut när vi började
Dimma


På långt håll såg vi en röd jacka
och något gyllene som sprang på den
upptrampade stigen.
Kunde det vara Moa?
Det var i så fall otroligt länge
sedan.

Vi kom närmare och närmare.
Och visst var det Moa!



De blå
bilderna är tagna med
serie-funktionen
Då funkar inte 'snögubbe-inställningen'
tyvärr.
Åh vad roligt det var att ses.
Många pussar blev det.


En bra början på den här dagen -
hoppas den fortsätter så.
Solen lyser i alla fall nu
(kl.12.45) och jag ser fram emot
lunchpromenaden.
Kanske en tur upp till klubben?
Träning?
-:-
Nix - det gick inte att vare sig
parkera eller träna på klubbens
planer.
Men nere på P-platsen vid
koloniområdet var det full action.
Några klubbkolleger tränade skydd.

Vi tog en promenad (travslingan),
för skyddsträning har vi inte börjat
med - ännu.

Fort går det inte.
Och mitt på vägen måste man hålla
sig.
Möten blir riskabla.
Bara på vägen hem fick vi stanna för
att hjälpa två bilar upp ur diket.
Plus en tredje som hamnat så djupt i
diket att människokraft inte räckte.
Han fick hjälp av en traktor.
Så kära klubbkolleger, om ni läser
det här:
Kör försiktigt - jävligt försiktigt!

torsdag 4
februari
kl. 23.57
Rebus
2
minuter

???
Vi har precis kommit in efter sista
kvällsrundan.
Samma runda varje kväll.
Den tar 15 - 20 minuter.
Idag räknade matte mina kissar.
20 stycken!!
(+ en nr:2)
Vilket ju gör en skvätt i minuten.
Jag vet mycket väl att det i tidernas
begynnelse hade gått att lära mig
att pinka allt på en gång,
- eller i alla fall max tre gånger per promenad.
Men så blev det nu inte och nu
pinkar jag in mitt revir varje
kväll.
Hur gör ni andra grabbar?
Knodden, Totti, Chabo, Torsten,
Elliot m.fl
Max tre - eller så många som
möjligt?
That's all folks - nu går jag och
lägger mig.
God Natt och Sov Gott!
Och ja - vill ni ha svaret på
rebusen?
Blåskatarr
(2 minuter mellan kissarna)
Men den hade ni säkert sett/hört
förut.

onsdag 3
februari
Skitväder
Ganska
hård blåst och stickig snö, ca -2º,
"inge rart alls"
Upp till klubben åkte vi i alla
fall, förhoppninngsvis skulle det gå
att träna med gänget.
Men
det visade sig inte riktigt görligt
- alldeles för mycket snö.
Så det blev mest prat och
taktiksnack inne i stugan.

Här kollar jag hur Tua har det med
magen idag efter alla bullar igår.
Särskilt tjock hade hon i alla fall
inte blivit.
Och pigg och glad var hon.
Innan vi skildes för dagen fick vi
tid att rasa runt lite på
parkeringen Gizza, Chabo och jag.

Och så avslutade vi med att ta en
travslingepromenad tillsammans med
Chabo.
Den här gången gick vi inte vilse.

tisdag 2
februari
Idag är det februari!
Solen har varit framme hela
förmiddagen
- och faktiskt värmt lite!
Helt fantastiskt väder - så vackert.
Vi samlar, som sagt, från och med nu på
vårtecken.
Kan det här vara ett vårtecken?

Inte för att vi vet vad det är,
(det här med biologi är fortfarande
inte mattes starka sida)
men vi tror att det kan vara någon
form av fröställningar som spruckit.
I vart fall växer det på ett träd
(al?) vid sankmark.
-:-
Jag har två kompisar som troligen
har ganska ont i magen nu .....
Madde har nämligen skvallrat att
hennes 'syskon', Tua och Andy, ätit
sig proppmätta på Sivans nybakta
kanelbullar ....
14 stycken - 7 var - eller hur de nu
fördelade dem!
Är det möjligt?
Kan det inte vara så att ytterligare
någon varit där och nallat?
Jag menar t.ex. husse .... eller
Madde själv.
Varför är det alltid vi hundar som
får 'skäll' (ha-ha).
-:-
Matte och jag tog en tur upp till klubben
för att kolla om det eventuellt
skulle vara plogat på appellplanen
så att vi kunde ta en träningsrunda
i kväll tillsammans med Knodden och
Barney.
Men det var oplogat.
Mycket oplogat.
Så mycket snö på parkeringen att
matte inte ens vågade parkera där
ifall vi skulle fastna i snön.
Det är ju ganska öde där uppe och
någon hjälp finns inte att räkna
med.
Vi tog en promenad ner till - och på -
sjön.
Snön var djup och 'ogådd' solen
lyste och det var underbart vårlikt.
Vi tränade också en kort stund på
parkeringen nere vid koloniområdet.
Alldeles, alldeles för kort i mitt
tycke.
Jag ville inte hoppa in i bilen för
att åka hem.
Förhoppningsvis blir det en vanlig
onsdag i morgon så att jag får träna
med gänget igen.
Jag har tränings-abstinens.
Den här snön ställer till det
beträffande träningsmöjligheter i
år.
Förra året såg det ut så här i
markerna den 1 februari.
En skillnad på säkert 70 cm.

En sak är i alla fall bara bra med
snön och kylan:
Det finns inga 'punkisar' - eller
fästingar som det heter på svenska!
Fast dom jävlarna mår väl gott där
under snötäcket och invaderar oss i
oanade mängder när det blir barmark!

söndag 31
januari
I
morgon är det februari!
Och
februari är en kort månad.
Visserligen nog så bister och kall -
men kort.
Och när den är över är det mars!
Hurra - nu kommer våren!
Jag ser fram emot att läsa på alla
bloggar och hemsidor om alla
vårtecken ni hittar!
Jag tror man kan börja redan nu!
Idag när vi skulle gå upp i skogen
stod den här killen i vägen.
Vi stod still och tittade på
varandra en stund men
så vände vi på klacken och lät honom
äta ifred - de har det inte så lätt
nu i den djupa snön.

Fanny, min tvåbenssyrra, var med på
promenaden och det är ju alltid
extra kul.

När vi kommit ut ur skogen visade
jag henne alla mina puss-soffor

Gissa varför hon är så snöig!
Jo, vi gjorde änglar!
Det är alldeles stört omöjligt att
låta bli det, säger matte.
Snön är så härlig, vit och mjuk och
fluffig.
Matte har gjort flera idag -
åtminstone 3!

Jag hjälper till med att göra
mönster på ängelns klänning.
Vi träffade Sahara, som räcker ut
tungan åt sin husse.

Precis innan vi gick ut tog matte ut
en plåt nygräddade runda semlebullar
ur ugnen.
20 st.
De fick stå och svalna medan vi var
på promenaden.
Sen gjordes de i ordning - 3 st -
med mandelmassefylling och
vispgrädde ....
Kan hon inte räkna?
Husse + Fanny + matte + Ressu = 4

Nåja, jag fick 'diska' gräddskålen i
alla fall.
Sen gick matte och Fanny upp på
vinden för att leta efter mattes
gamla skidor och pjäxor...
Fanny ville så gärna åka skidor!
Skidor, stavar och pjäxor hittades
och provades.
Utrustningen var snudd på antik -
det var mycket länge sedan matte
använde den.
Riktigt ordentligt gammeldags med
s.k. musfällebindning (nytt då det
begav sig)
och någon underlig beläggning som
skulle vara vallningsfri ....
Rena rama 'vintage' som Fanny
uttryckte det.
Men nu är skidorna inne i stan, på
Söder.
Undrar just var hon tänker åka på
dem?
På Götgatan???

Jag tyckte hon såg konstig ut med
sina långa fötter ...

lördag 30
januari
-19º
!!!
När vi
tog morgonpromenaden visade
termometern minus nitton grader!
Och jag frös för första gången.
Kan det bero på att matte 'putsade'
min päls i går?
Bad timing kan man tycka.
Men till att börja med var det bara
kul.
Herre på täppan - det är jag det!
Matte hänger i alla fall inte med
ända upp.

Härliga höga snöhögar har vi även här där
jag bor.
Säkert lika höga som hos Totti, men
jag har ingen lämplig gatuskylt att
ha som måttstock.

Samma morgonsol - bara fotad på två
olika sätt.

7
Vi började med att försöka gå i
skogen.
Djup snö - nästan ända upp till
ryggen.
Men jag började frysa om tassarna,
så vi ändrade oss och tog en ganska rask promenad på
plogade gångvägar istället.
Skönt.
Vi får väl se -
kanske blir det en tur i skogen lite
senare.
Visst är det konstigt att vi hundar
kan gå ut, direkt från slummern på
goa bädden,
utan att dra på oss en massa
långkalsonger och fleecetröjor,
vantar och mössor
och tjocka strumpor och varma kängor
...
Jag tror att det kan bli aktuellt
med ett täcke - kanske redan idag.
Har hört att kylan ska stanna ett
tag.
Skönt var det i alla fall att komma
in i värmen igen.
När jag fyllde år fick jag bl.a. en
härlig, mjuk, taggig boll av Zanzi.
Den älskar jag.
Matte och husse står ut med att jag
gillar den i kanske tio minuter
i taget .....
för den piper och låter nå't
alldeles grönjävligt
jättekul.

Att fotona
blir lite suddiga beror på att matte
fotar med 'inomhusfunktionen' och då
måste motivet vara alldeles stilla
för att det ska bli tydligt.
Och stilla det är inte så lätt att
vara.
Zanzi fyller år vilken dag som helst
och gissa vad jag ska ge åt henne
.....
Vi har
mätt snödjupet - eller kanske vi ska
säga höjden!
Vi valde att mäta på pergolans tak.
Vilket kanske inte är helt riktigt
eftersom det säkert både fallit igenom en
hel del - det är ju bara en
vildvinsranka som bildar tak.
Och en hel del har säkert blåst
bort också.
Men det är i alla fall inget påfyllt
genom skottning eller så.
Resultat:
64 centimeter!

Det kommer att ta tid att tina all
snö - var så säker!

torsdag 28
januari
Kanske lite väl mycket av det
goda
Jösses vad det har snöat under
natten.
Så mycket att husse och matte inte
fick någon morgontidning ....
Ingen bra start på dagen.
Ingen bra start alls!
Husse fick ett tungt jobb med att
skotta.
Först framsidan.
Här ger jag honom mitt stöd och lite
extra krafter

så
att han orkar med baksidan också
så att vi kommer fram och kan fylla
på mat i fröautomaten så att
fåglarna får lite att tugga på i
kylan.
Massor, massor av vit snö överallt.
Oplogat och ogått.
Vi höll oss faktiskt mest i
civilisationen idag för det var lite
svårt att ta sig fram i den djupa
snön.
En frände hade börjat skriva ett 'M'
i snön och jag såg direkt vad det
skulle bli,
så jag satte dit ett 'A'.
Matte blev lite rörd och trodde att
jag skulle skriva ett ord på 5
bokstäver .....
... och det kanske det kan bli med tiden, beror på hur hon sköter sig ..
Men till att börja med sätter jag
nog dit ett 'T' nästa gång vi
passerar.
.

M - A - T (T - E)
Men hur pinkar man ett 'E'?
Hur går det förresten med min
utmaning?
Kisstävlingen?
Kommer ni nå'n vart grabbar?
Vi träffade stora Buster.
(Det finns en liten också - men han
är dvärgpudel)
Vi lattjade en stund


Han är fin tycker jag med sin vita
strimma i pannan.

När vi kom hem efter ca en timme
höll husse fortfarande på att skotta
på framsidan.
Men han orkade med baksidan ändå.
Hej och hå - låt spaden gå

På eftermiddagen fick vi kärt besök.
Mitt monster och min tvåbens-kusin,
Mats, som är hemma på permis från
uppdrag i Afghanistan, kom på en
fika.

Matte bjöd på sina små hembakta
semlor med handvispad grädde
(viktigt).
Jag fick ingen semla - men fick i
alla fall 'diska' gräddskålen.
Afghanistan .... det är väl därifrån
Afghanhundarna härstammar.
Undrar om det finns några sådana där
nere nu för tiden?
Glömde fråga, men ska kolla upp det.
Det är mycket som är bra med
monstret,
men det som är extra bra är
att hon vet var min godisburk står
...

....
och så gillar hon när jag dansar.
Och jag dansar så gärna mot lite
godis
♪ ♫ ♪
Just a gigolo .. everywhere I
go
...
¯babbarabappabbabba
♪ ♫ ♪

En svag sol mitt på dagen


onsdag 27
januari
Vi hann!
Vi hann ta morgonpromenaden,
träna med onsdagsgänget och ta
mitt-på-dan-promenaden
innan snön och blåsten kom.
Sen dess har snön vräkt ner och yrt
runt i den hårda blåsten.
Nu har jag precis tagit sista
kvällsrundan och pulsat i snö ända
upp på magen.
Oplogat överallt.
Temperaturen är ju dessutom bara
runt -1º,
vilket gör att snön är så där jobbig
att den fastnar på benen i stora,
tjocka sjok.
Nä, då är det trots allt bättre
när det är lite kallare, så där -6º
är väl idealiskt
om det inte är +20º förstås.
Undrar just hur morgondagens
promenader kommer att vara?

Å så blev det då måndag ....
- öronryckningsdag!

Gissa vad det här är!
(se 'Före'-bilden i slutet av dagens
anteckningar)
Det började med en extra tidig
morgonpromenad.
Lite fundersam var jag allt när vi
skulle ut redan kl. 08.00
men glömde det snabbt längs stigarna
i skogen.

Men när vi kom hem fick jag ingen
mat ....
utan det blev direkt in i bilen och
en färd till Kolartorp.

Ska jag
inte få hoppa upp snart?
Malin, djursjukvårdare, kom in,
hälsade snällt och stack mig i låret
- och så
slumrade jag till.
Sov
sedan gott

medan hon pillade i mina öron.

Peang och 'moskito' använde hon.
Moskito är en typ av smäckrare peang
och med den nådde hon långt ner i
örongången.

Före
Efter

Nu är det gjort - skönt att det är
över.
Nu, säger matte, går det inte heller
att skylla på att jag inte hör.
Men jag vet ju att det ibland liksom
slår lock för öronen, vare sig de är
utan ludd eller ej.
Och det är inget jag kan styra över.

10-01-22
fredag
Starta våren!
Urklipp från dagens DN.

Läs speciellt sista meningen i
första stycket
så ser ni att det är precis det hon
gjort, tanten ...

Starta våren .... vilken bra idé!
I soporna med de stackars vissna
julstjärnorna
och in med lite primula och
murgröna.

Är det vår nu?
Njäee - kanske inte riktigt,
men bra mycket mer än innan i alla
fall.
Faktum är att solen lyste lite
mellan molnen fastän klockan var
lite över tre
på eftermiddagen!
Jag och Totti, med personal, hade
bestämt träff på Stockholm Södra
Brukshundklubb i Ågesta.
Vi tog en promenad tillsammans, åt
lite snö och HB-glass (HB står för
hästbajs), provade nya puss-brunnar,
och så tränade vi på deras plogade
appellplan.

Totti jämförde innehållet i våra
ryggsäckar, som visade sig innehålla
i stort sett samma saker:
apporter i trä och metall, koner
m.m.
(matte hade däremot inte koll på
"snögubbe-inställningen" på kameran)

Totti avslutade träningen med att ge
upp ett
vårtjut a' la Ronja Rövardotter.

En bra dag -
so far......
-:-
Tottis personal, Britt-Marie, hade
också kameran med, så här kommer
lite bilder från den:

Två stilliga killar
Skutt och hopp - öronen rakt opp

Hopp med metallapport


20-01-10
Äntligen en riktig onsdag igen!
Super!
Jag förstod genast på morgonen att
det var ONSDAG idag.
Fråga mig inte hur, men det gjorde
jag.
Långt innan vi satte oss i bilen för
att åka till klubben.
Nästan hela onsdagsgänget var på
plats ...
Siv och Tua, Weine och Madde, Marie
och Chabo.
Ann med Iris och Curry skulle komma
senare hade de aviserat.
Och det gjorde de!
Så småningom.
Först tränade vi en stund.
Chabo hoppade ....

Madde kröp ....

och vi gjorde en hel del annat också:
inkallningar, apportdirigering,
"dumrutan", fritt följ mm.
Sen blev det dags för fikapaus inne
i klubbhuset.

Då ringde telefonen!
Det var Ann.
Hon undrade hur många vi var!?
Varför?
Jo,
Eva som körde bilen före henne på
smala vägen upp till klubben hade
hamnat lite i diket och kom inte
upp.
Som tur var var vi några fler i
stugan just då,
så vi beväpnade oss med spade och
mannakraft och ryckte ut till
undsättning.

Det ser inte så farligt ut här på
bilden, men det högra framhjulet
hade nästan ingen kontakt med marken
alls.
Men vi fick upp bilen på vägen igen.
Sen tog vi en promenad,
Tua, Chabo och jag.
Våra tanter var med också - förstås.


matte glömde
ändra till "snögubbe-knappen" på
kameran så snön är blå


Tua och Siv vände tillbaka efter en
stund, men Chabo och jag fortsatte.
Vi gick längs travslingan och man
kan tycka att det bara är att följa
den så kommer man tillbaka
- det är ju en slinga.
Men då har ni inte varit ute med
matte och Marie ...
För med dem går man vilse - sommar
som vinter.
Det har minsann hänt förut, flera
gånger.
Någon mer träning blev det sen inte
för vår del.
Vi hann precis hem för att sen hinna
till veterinären för en
kennelhoste-spruta.
Meningen var att jag också skulle få
lite hjälp med att få bort hårluddet
i öronen när vi ändå var där.
Men matte hade glömt att jag skulle
vara fastande .....
(jag gör det bara inte utan
"bedövning")
och jag hade minsann fått både
frukost och en massa belöning under
träningen.
Puh!
Men kom jag undan för det?
Nä då - ny tid bokades till måndag
morgon i stället.
|